Niinistö: Östgränsen kan bli en utmaning
Om Norge försvårar inresorna vid östgränsen kan flyttrörelsen rikta sig mot Finland, säger president Sauli Niinistö. Den finländska underrättelsetjänstens kapacitet väcker oro.
President Sauli Niinistö trädde i går fram inför den samlade pressen för att tala säkerhetspolitik, flyktingpolitik och säkerhetsgarantier.
Hur exakt Finland ska svara på Frankrikes förfrågan om militärt stöd inom EU:s försvarsklausul hänger på vad president François Hollande kommer att be om.
– EU:s säkerhetsgarantier är bilaterala garantier. Allt tyder på att Frankrike inte förväntar sig militärt stöd inom landets gränser. Däremot finns det indikationer på att Frankrike hoppas på fokus på kärnfrågan; krisen i Syrien, sade president Niinistö.
Presidenten poängterade att Finland är redo att bistå med bilateralt stöd i den mån det är möjligt, efter att i går morse ha samtalat med regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott.
Finland kan komma att förstärka sin närvaro i Erbil i Irak, där man redan deltar med femtio utbildare som tränar kurdiska Peshmergastyrkor, i FN-operationen Minusma i Mali och på Medelhavet där Finland rnärvarar med ett fartyg.
Samarbete och enighet behövs
Niinistö passade på att rikta ett finger mot bristen på samstämmighet inom EU om flyktingfrågan.
– Som jag varnade redan i somras: om lösningar inte föds på EU-nivå skapas lokala metoder och det finns risk för att det blir en kapplöpning.
– Man kollar på grannen, och det lätt att man följer vad grannen gjort.
Statsminister Stefan Löfvens uttalande i torsdags om att Sverige varit naivt bör uppmärksammas också i Finland, sade presidenten – även om möjliga åtgärder måste vägas på guldvåg.
– Norden är känt för att respektera mänskliga rättigheter. Med tanke på det är det anmärkningsvärt att så här kraftiga lagändringar är på gång i bland annat Norge.
Hundratals personer av utländsk härkomst har under hösten cyklat över gränsen från Ryssland till Norge. Om den möjligheten begränsas kan det ha långtgående följder för Finland.
– Det krävs inte mycket slutledningsförmåga för att se att liknande situationer kan uppstå vid vår östra gräns. Då talar vi om tämligen stora människomängder och det måste vi kunna förbereda oss för.
Utökad avlyssning möjlighet
Statsminister Löfven uttalade sig också om hur avlyssningen i Sverige borde utvidgas för att täcka tjänster som Skype och Viber, ett uttalande som Niinistö ser som djärvt.
Samtidigt ser presidenten att underrättelsetjänsten i nuläget har svårigheter att snappa upp den information som kan vara relevant.
– Jag har länge bekymrat mig över att nivån på den finska underrättelsetjänsten är alltför låg. Underrättelseutbyte är en central form av försvar i kampen mot brutaliteter och vi måste överväga värdet av människors säkerhet mot rätten till privatliv.
På frågan om möjligt stöd till Frankrike kan påverka Finlands alliansfrihet svarade Niinistö med att den hjälp Frankrike åberopar är bilateral. Å andra sidan poängterade presidenten att Europa befinner sig i en gemensam sits.
– Vi är alla i samma båt, alla Europeiska länder är i samma situation. Ingen kan med säkerhet säga att inget kommer att hända här. För att se ett slut på terrorismen, ett slut på Daish, kriget i Syrien och så vidare är det viktigt att det internationella samarbetet fungerar, sade Niinistö och använde det arabiska namnet för Islamiska staten.
Presidenten träffade på torsdag kväll partiordförandena för riksdagspartierna på Talluden för att diskutera försvarssamarbetet, terrorismen och flyktingströmmen.