Brottslingar ska betala för offrens stödtjänster
– Att ta kontakt med Brottsofferjouren borde bli lika naturligt som att ringa tandläkare när vi har tandvärk, säger Sari Somppi, ny regionchef för Brottsofferjouren i västra Finland, stationerad i Vasa.
Sari Somppi kände sig genast som hemma när hon flyttade in på Brottsofferjourens kontor hos Röda Korset på Handelsesplanaden i Vasa i september.
– Här finns också galler för fönstret, konstaterar hon skämtsamt.
Gallret ut mot bakgården påminner om Somppis förra arbetsplats en knapp kilometer söderut: Vasa fängelse, som hon lämnade efter tre års tjänst.
– I fängelset träffade jag gärningsmännen. Här möter jag den utsatta parten. Det är nästan tuffare på den här sidan. Självbevarelsedriften gjorde att inget kröp in under huden i fängelset. I det här arbetet kommer de enskilda fallen närmare.
Somppi är utbildad kriminolog från Malmö universitet och utvecklingspsykolog från Vasa universitet. I höst inledde hon studier i psykologi vid Umeå universitet.
– Det blir min tredje magisterexamen. Jag har kanske lite mer energi än de flesta. Livet är som roligast när jag har många projekt på gång.
4,5 miljoner euro till staten
Den 16 november träder ett nytt EU-direktiv i kraft som ska förbättra brottsoffrens rättigheter, stödformer och skydd. Framöver är det statens ansvar att ordna med stödtjänster för utsatta.
För att finansiera en del av servicen åläggs myndiga personer som döms för brott som kan ge fängelsestraff att betala en brottsofferavgift. Summan är 40 euro om det maximala fängelsestraffet är högst sex månader och 80 euro om straffet övergår sex månader. För juridiska personer är avgiften 800 euro.
Lagen träder i kraft nästa år.
– Lagen väntas beröra 150 000 personer och ge staten en inkomst om 4,5 miljoner euro årligen. Det största gruppen brott handlar om äventyrande av trafiksäkerheten, säger Somppi som hoppas att en del av pengarna ska tillfalla Brottsofferjouren.
– Vi skulle behöva anställa en person som sköter vår svenska profil och verksamhet. Både i fängelset och i min nya roll har jag noterat att det behövs service också på svenska.
Många gärningsmän ångrar sig
Somppi gläds över att allt fler kvinnor anmäler våld i nära relationer och parrelationer. 36 procent av samtalen handlar om just våld i nära relationer. 83 procent av dem som tar kontakt är kvinnor, resten män.
– Könsfördelningen återspeglas i fängelset där 80–90 procent är män. I fängelset träffade jag både gärningsmän som ångrar sig och personer med antisocial personlighetsstörning som inte kände någonting.
Enligt Somppi ångrar sig många och mår dåligt av det som de har gjort, ofta under påverkan av alkohol eller droger.
– Många ser sig som livets offer som lärt sig hantera problem genom rusmedel.
Också män utsätts för våld
Statistiskt sett sker det mesta av våldet mellan bekanta och den största riskgruppen att bli utsatt är unga män. Somppi hoppas att fler män ska ta kontakt med Brottsofferjouren.
– Män utsätts också för fysiskt och psykiskt våld. En del av dem som kontaktar oss upplever att de blivit offer för diskriminering på sin arbetsplats eller inom utbildningen.
– Vi kan erbjuda samtalsstöd, juridisk hjälp, stöd till vittnen, stödgrupper och närvaro vid rättegångar. Man behöver inte polisanmäla en händelse bara för att man tar kontakt med oss.
Enligt Sari Somppi tar offret lätt skulden på sig själv i ett försök att återta kontrollen över en okontrollerbar situation.
– Samhällets skuldbeläggande av offret handlar också om en försvarsmekanism. Vi offrar hellre en annan människas oskuld än tvingas inse att världen inte alltid är så trygg som vi skulle hoppas.