Bok: Breivik skrev brev till seriemördaren Mangs
Ömsesidigt erkännande – men också djup konkurrens. Mangs och Breivik pratade om varandra oavbrutet, enligt den nya boken Raskrigaren.
Dokumentärromanen skildrar en seriemördare som i dagens samhällsklimat riskerar att influera fler.
– Det finns de som hyllar Peter Mangs, säger författaren och religionshistorikern Mattias Gardell.
Sverige är i chock efter Trollhättan. Asylboenden brinner och hatet svämmar över på sociala medier. Det finns personer som ser Mangs som en inspiratör, menar författaren som ägnat åtskilliga timmar åt att tala med både Peter Mangs, hans offer och omgivning.
– Jag bekymrar mig för att det här är en modell av poltitiskt motiverad brottslighet som vi kommer få se mer av, säger Gardell.
- 2009 och 2010 skakas Malmö av flera skottdåd, främst mot människor med invandrarbakgrund.
- Peter Mangs grips och häktas i november 2010. Då är han 39 år.
- Under utredningen knyts han även till äldre brott, bland annat två mord 2003.
- Serieskytten dömdes 2013 mot sitt nekande, av hovrätten i Malmö för två mord och mordförsök mot åtta personer. Skottdåden skedde i Malmö 2003–2010.
- Mangs frikändes av hovrätten för ett mord 2003 och fem mordförsök 2010.
- Straffet blev livstids fängelse. Domen överklagades till Högsta domstolen, som inte beviljade prövningstillstånd. (FNB–TT)
Ville döda fler
Ganska beläst, musikalisk och oerhört lättkränkt. Så beskrivs serieskytten som satte en hel stad i skräck. Å ena sidan spelar Mangs funkbas och rör sig i bohemiska musikerkretsar. Å andra sidan vill han kallt skjuta ner okända människor som enligt honom inte passar in i Sverige.
Det första mordet sker år 2003 när den äldre mannen Kooros Effatian skjuts till döds. Enligt Gardell ska Mangs ha berättat om mordet för sin far bara några dagar därefter. Ändå tar det sju år tills Mangs grips.
Enligt författaren uttrycker fadern också att sonen gjort sig förtjänt av att stå staty. Mangs själv är också stolt över vad han gjort.
– Det enda som han ångrar är att han inte dödade fler, säger Gardell som understryker att alla – polis och medier – missade att det var en ideologiskt medveten rasist som härjade.
– Syftet var enligt honom själv att föra ett lågintensivt terrorkrig.
"Våld löser alla problem"
I "slasken", det överblivna materialet till Mangsutredningen, hittar Gardell utkastet till ett politiskt manifest, som hade påbörjats redan innan det första mordet skedde. I rasideologiska texter, som i Gardells bok benämns "Den germanska filosofin", blandas influenser av nationalsocialism, antisemitism och tysk filosofi. "Våld löser alla problem om du slår hårt nog", skriver Mangs på ett ställe.
När Lasermannen, John Ausonius, uttrycker ånger faller det inte i god jord hos Mangs. Då ligger Anders Behring Breivik bättre till, menar författaren som i enskilda intervjuer med de båda männen hör hur de talar om varandra oavbrutet.
– Breivik hänvisar till Mangs som en rasbroder i samma kamp.
"Min modell är bättre"
Samtidigt råder stor konkurrens. Breivik identifierar förvisso Mangs som en svensk version av den amerikanske seriemördaren Joseph Paul Franklin. Samtidigt anser han att Mangs "dödade fel personer". Att "underlättare" i den politiska eliten är de som ska skjutas, inte invandrare.
Breivik framför kritiken i ett personligt brev som Mangs kastar, säger Gardell och återger vad Mangs ska ha sagt om saken:
"Min modell är mycket bättre. Den kostar nästan inga pengar, skaffa vapen och skjut folk du inte känner. Du behöver inte åka fast och terroreffekten kommer".