Två i budet om stadsdirektör i Grankulla
Den 16 november väljer Grankulla ny stadsdirektör. Två är med i kampen om jobbet. Marianna Harju och Christoffer Masar ger svar på aktuella frågor i Grankulla.
Grankulla har landets lägsta skattesats och ligger i dag på 16,5 procent. Finns det ett tryck på att höja skattesatsen?
Marianna Harju: Den offentliga sektorn och kommunala ekonomin möts med stort tryck i hela Finland. Grankulla utgör inget undantag.
Christoffer Masar: Primärt måste ekonomin hållas i balans genom att effektivera serviceproduktionen och genom att hålla servicen på en nivå som kan finansieras hållbart. Resultatet kommer, tack vare engångsposter i form av överlåtelseintäkter för markegendom, troligen ännu 2015 och 2016 att vara positivt, men balanseringen av ekonomin kommer efterföljande år att kräva mycket strama budgetar. Om Grankulla inte de närmaste åren lyckas hålla utgifternas tillväxt på låg nivå, kan en höjning av skattesatsen bli nödvändig.
Inflyttningen till huvudstadsregionen ökar från alla håll. Finns det utrymme för Grankulla att växa och bli större?
MH: De senaste åren har Grankulla vuxit i samma takt som regionen – 1 procent årligen, vilket betyder 100 invånare i medeltal. Grankulla godkände i höstas en förnyad utvecklingsplan för markanvändning och boende. I planen undersöks möjligheter för tillväxt också i framtiden.
CM: Grankulla växer och gränserna för tillväxten har inte nåtts. Det viktigaste i en hållbar tillväxt är god planläggning, som tryggar att staden kan behålla sin identitet som en modern och naturnära villastad.
Grankulla har skolor för finsk– och svenskspråkiga. Kan man tänka sig ett gemensamt skolcentrum för bägge språkgrupperna på alla stadier?
MH: Jag tror inte det av helt praktiska skäl. Det finns inte en tillräckligt stor tomt för ändamålet. Dessutom är frågan av politisk karaktär och det behövs en omfattande diskussion i staden om frågan blir aktuell.
CM: Frågan är inte helt svartvit och svaret beror på vad som menas med ett gemensamt skolcentrum? Det kan i vissa fall vara motiverat och kostnadseffektivt att en rektor administrerar fler skolor också över språkgränserna, bara en tvåspråkig administration kan tryggas. Detsamma kan sägas om utnyttjande av gemensamma lokaler för till exempel skolgymnastiken, eftersom det kan minska på investeringstrycket. Däremot riskerar ett helt igenom gemensamt skolcentrum för bägge språkgrupperna att leda till att minoritetsspråket och inlärningsresultaten för elever med minoritetsspråket som modersmål blir lidande.
Den offentliga hälso- och sjukvården i Grankulla får beröm av stadens invånare. Naggas servicen i kanterna om social– och hälsovårdsreformen blir verklighet?
MH: Det är inte meningen, men konkretin saknas ännu och det är för tidigt att bedöma reformen.
CM: Det är omöjligt att säga vad social- och hälsovårdsreformen kommer att leda till för enskilda kommuner. Men det finns en uppenbar risk att reformen i värsta fall kan innebära både sämre service och ökat skattetryck, speciellt för Grankulla, som skött sig väl. Gemensam intressebevakning med närkommuner i social- och hälsovårdsfrågor är mycket viktig.
Tycker ni att det kan öppnas en flyktingförläggning i Grankulla?
MH: Kraven på flyktingförläggningarna är sådana, till exempel i storlek, att det inte finns möjlighet i Grankulla. I stället förbereder vi oss att aktivt vara med i integrationen av flyktingarna genom att bland annat erbjuda bostäder och undervisning till dem som får uppehållstillstånd.
CM: Det finns inget principiellt hinder för det, men som stadsstyrelsen i höstas konstaterade så har Grankulla inte tillräckligt lämpliga lokaler som uppfyller Migrationsverkets krav på en flyktingförläggning.
Små företag skapar nya jobb. Hur ska Grankulla locka nya företagare?
MH: Staden har ett tillsammans med de lokala företagarna utarbetat ett program för företagande och näringsliv. Förhoppningsvis ger idétävlingen för stadshuskvarteret nya synvinklar på till exempel kombinationen av boende och kontor samt integrering av service och boende.
CM: Det viktigaste i när man ska locka företagare är en företagsvänlig planläggning och byggnadstillsyn. Dessutom ska staden, i den mån lagen om offentliga upphandlingar tillåter det, möjliggöra för lokala företagare att delta i konkurrensutsättningar. Det är viktigt att stadens ledning håller nära kontakt med lokala företag och tar deras synpunkter i beaktande i beredningen och beslutsfattande.
Finns det plats för förbättringar när det gäller kollektivtrafik och cykelvägar i Grankulla?
MH: Vi har ett fungerande samarbete med Helsingforsregionens trafik. I Grankulla förbättrar vi trafikarrangemang, busshållplatser och anslutningsparkering, också för cyklar. Vi har gjort en förfrågan till invånarna om cykelvägar som borde förbättras och nu utarbetar vi ett program utifrån svaren. 2015 är ett temaår för cykling i Grankulla!
CM: Det finns alltid rum för förbättring, men ekonomiska realiteter måste beaktas.
Hur återspeglar sig landets svaga ekonomi på hur Grankulla utvecklas?
MH: Landets ekonomiska svårigheter syns i Grankulla precis som i andra kommuner. Till exempel har arbetslösheten ökat, vilket har en direkt påverkan på skatteinkomster och kostnaderna för social- och hälsovården. Samtidigt skär staten ner statsandelar. Vi måste klara oss med mindre resurser i fortsättningen och vara ännu noggrannare än i dag.
CM: Landets svaga ekonomi har både direkta och indirekta följder. Direkta följder är bland andra att skatteintäkterna inte längre växer i samma takt som de tidigare gjort och att arbetslösheten ökat kraftigt, speciellt bland unga. Den svaga ekonomin har också lett till reformen av statsandelssystemet och stora nedskärningar i statsandelarna. Grankulla stads självfinansieringsandel i produktionen av basservicen har ökat med sammanlagt över åtta miljoner euro under åren 2012–2016. Av arbetslösheten följer förutom direkta ekonomiska kostnader också olika former av sociala problem.
I tider av kommunsammanslagningar, är det realistiskt att tro att Grankulla är självständigt om tio år?
MH: Ja. Det blir stora förändringar, i dag ligger tyngdpunkten i social- och hälsovårdsreformen. Frågan är hur de andra kommunala tjänsterna ordnas, men jag tror att en småstad med goda skolor, daghem och fungerande närservice inom gångavstånd, har sin plats också i framtiden.
CM: För tillfället har det direkta hotet från kommunsammanslagningar avvärjts. Om Grankulla också i framtiden lyckas erbjuda kostnadseffektivt god service, så att ekonomin hålls i balans, är det fullständigt realistiskt att Grankulla är en självständig stad också om tio år.