Burma går till historiskt val i dag
Köerna ringlade långa när vallokalerna öppnade i Burma under morgonen. I hundratals byar får väljarna inte rösta i dagens historiska val. Men i storstäderna var entusiasmen stor.
– Stämningen är väldigt lugn och folk här utanför är förväntansfulla, säger Johan Hallenborg från svenska sektionskansliet i Rangoon som observerar valet i landets näst största stad Mandalay.
Vallokalerna öppnade redan klockan sex på morgonen lokal tid och på många ställen är röstningen redan klar, enligt Hallenborg som hittills besökt sju vallokaler.
– Det finns möjligheter att det här blir en historisk dag, men det är ännu för tidigt att uttala sig om hur det slutar.
- Militären har styrt Burma sedan 1962.
- 2011 infördes formellt en civil regering, men militären har fortsatt stor makt.
- Dagens val kan bli ett genombrott för demokratin och kring 30 miljoner av landets 52 miljoner invånare har rätt att rösta.
- Nuvarande presidenten Thein Sein har tidigare varit general och premiärminister under juntans styre.
- Fredspristagaren Aung Sang Suu Kyi, född 1945, hyllas som demokratihjälte och personifierar den politiska oppositionen.
- Hon satt tidigare i husarrest, men kampanjar nu för det mycket populära partiet NLD, som vann en jordskredsseger i valet 1990. Då vägrade militärjuntan lämna ifrån sig makten.
-
Suu Kyi kan dock inte bli vald till president, eftersom författningen förbjuder personer med utländska barn eller makar att inneha ämbetet.
ALLA FÅR INTE RÖSTA - Drygt 30 miljoner av de 50 miljoner invånarna är röstberättigade i det historiska valet.
- Av alla röstberättigade befaras mer än tio procent inte få rösta. Vissa grupper har inte rösträtt.
-
Det gäller den utsatta muslimska folkgruppen rohingya som är statslösa, människor i konfliktområden som Kachin och norra Shanstaten, migrantarbetare och flyktingar som befinner sig utomlands samt de som är politiska fångar.
Källa: Svenska Burmakommittén
Segertippad opposition
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyis parti NLD är segertippat efter många år av militärdiktatur. Klädd i rött och med blommor i håret äntrade Burmas demokratihjälte en vallokal för att avlägga sin röst i hennes hemstad Rangoon.
– Seger, seger, ropade landsmän medan hon visades in i lokalen förbi horder av journalister och fotografer.
Många burmeser hoppas att Suu Kyis Nationella demokratiförbundet ska få egen majoritet i parlamentet. Samtidigt garanteras militären, enligt författningen, 25 procent av platserna — precis så många att den kan lägga in veto mot att ändra grundlagen.
"Inte sovit"
Utanför vallokaler i storstaden Rangoon ringlade köerna långa redan tidigt i morse. Många som väntande var uppklädda i traditionella dräkter.
38-åriga Ohnmar Win, en av de köade, berättar för AFP att det är första gången hon deltar i ett val.
– Jag har inte sovit på hela natten eftersom jag varit så förväntansfull, säger hon och avslöjar att hon tänker rösta på NLD.
– Jag hoppas på det bästa, och i kväll ska jag besöka NLD:s partihögkvarter för att invänta resultaten, säger hon till AFP.
74-åriga Myint Aung, berättar för AFP att han "gjort sin plikt" och röstat i samma vallokal där Suu Kyi röstade.
– Jag valde den som folket vill ska regera, säger Myint Aung och håller upp sitt lillfinger med lila bläck som utgör bevis på att han röstat.
Men även om Suu Kyis NLD får framgång, har hon själv ingen möjlighet att bli landets president. Landets nuvarande grundlag diskvalificerar henne eftersom hon har två barn som är brittiska medborgare. Bestämmelsen kom till under militärstyret, och kritiker anser att den skräddarsyddes för att hindra fredspristagaren från att få posten.
Många får inte rösta
Axel Kronholm, frilansjournalist med fokus på Burma, är på plats i Rangoon. Han berättar att det i de stora städerna är en stor entusiasm bland befolkningen, som hoppas på förändring. Men många förvägras rätten att rösta.
Vissa grupper, bland annat den statslösa muslimska folkgruppen rohingya, exkluderas helt.
– Valkommissionen har ställt in valet i flera hundra byområden ute i landet. Det är framförallt i etniska minoritetsområden där det är oroligt på grund av konflikt mellan armén och rebellgrupper, säger han.
Även andra problem har hindrat burmeser från att rösta.
– Det har varit problem med förhandsröstning. Det har varit problem för folk som bor i utlandet som vill rösta. Och det har varit problem med röstlängderna. Och de problemen, även om man försökt rätta till det, är omfattande.