Ingen ersättning till de laglydigaste
Den som har installerat ett onödigt dyrt system för avloppsvatten i glesbygden utlovas ingen kompensation. I stället föreslås stödpengar till dem som överväger att installera ett system på sikt.
Bestämmelserna om avloppsvattenhantering på områden utan kommunalteknik är nästan i mål. Ett lagförslag i långköraren väntas på våren. Före det ska regeringen avgöra hur man ska göra livet lättare för fastighetsägarna.
En arbetsgrupp föreslår att ägaren måste se över avloppssystemet bara vid renoveringar som förutsätter bygglov. Detta gäller för fastigheter på områden som inte är känsliga för föroreningar.
– Det är ägarens sak att bestämma när han renoverar sin fastighet. När ägaren är beredd att investera ska avloppssystemet åtgärdas med detsamma, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).
Om fastigheten däremot råkar stå på ett grundvattenområde eller nära en strand ger arbetsgruppen tre alternativ. Enligt ett av dem ska kommunen antingen få eller tvingas definiera vilka områden som är känsliga.
– Med tanke på närdemokratin är det bra om kommunerna sköter det här, men samtidigt vore det en ny uppgift för nästan hälften av kommunerna som inte gör det på frivillig väg, säger Tiilikainen vars regering månar om att minska på kommunernas uppgifter.
Om byråkratibekämpningen är en helig ko för regeringen kan den välja alternativ två: här skrivs känsliga områden direkt in i miljöskyddslagen, som i så fall ska räkna upp vartenda grundvattenområde och ange exakt metertal till strandlinjen.
– Då kunde kommunerna besluta om en striktare men inte en slappare tolkning av lagen, säger ministern som inte än vill flagga för någotdera alternativet.
Återstår alternativ tre, som också kan kombineras med något av de andra. Det utvidgar de undantagsbestämmelser som redan gäller. I dag kan äldre och långtidsarbetslösa fastighetsägare få dispens – framöver kunde det gälla äldre eller långtidsarbetslösa, utan att båda kriterierna uppfylls samtidigt. Dessutom kan fastigheter med liten användning befrias.
– När glesbygden avfolkas minskar andelen fastigheter i aktivt bruk. Det kunde vara en grund för dispens, säger Ari Niiranen på Norra Karelens NTM-central som lett arbetsgruppen.
Samhället betalar
Inte nog med att bestämmelserna luckras upp – Niiranens grupp viftar också med ett par morötter för att locka fler att investera i avloppsrening. Glesbygdsfastigheternas ägare föreslås få ersättning för att de minskar övergödningen.
– Hushållsavdraget kunde tillämpas också för planering av avloppsreningssystem. Och så föreslår vi en premie till dem som investerar i ett system, modell bilskrotningspremien, säger Niiranen.
De som pliktskyldigast investerade i nya och ibland oskäligt dyra system under de första varven av långdansen, har i flera år känt sig lurade då de först så strikta bestämmelserna har skjutits fram och luckrats upp. Många kräver kompensation, men miljöministern säger nej.
– Det vore omöjligt att lindra lagstiftningen om det alltid medförde en ersättningsskyldighet. Vi måste kunna utveckla lagstiftningen enligt behov, säger Tiilikainen.
Oppositionen kritiserar resonemanget.
– Man måste se till att medborgarna behandlas lika, säger Riitta Myller (SDP) i riksdagens miljöutskott.
Egnahemsförbundet kritiserar förslaget för att det inte mildrar förordningen tillräckligt. Förbundet kräver att undantag ska beviljas alla för vilka investeringen vore "orimligt dyr". Inte heller accepterar förbundet att fastigheter på känsliga områden automatiskt måste fylla de striktaste reningskraven.
– Folk som redan investerat i utrustning som fyller lindrigare krav kan rentav tvingas köpa ännu dyrare utrustning, säger förbundet i ett pressmeddelande.