Ygeman: EU stänger inte inre gränser
Sveriges inrikesminister understryker att det inte är ett alternativ att stänga gränsen mellan Sverige och Finland. Problemet med asylsökande som rör sig i Europa hittar han inte heller i Norden, utan i de länder därifrån folk av olika orsaker flyr.
Sveriges inrikesminister Anders Ygeman ställer sig under ett kort möte med fyra finländska medier aningen oförstående till den finländska debatt som förts kring den gräns i norr där tusentals asylsökande från främst Irak under hösten anlänt via Sverige till Finland. Enligt honom är det självklart att gränserna mellan Sverige och Finland är öppna på samma sätt som gränser inom EU överlag ska vara öppna så länge Schengensamarbetet är i kraft. Och det är det, även om länder av säkerhetsskäl kan bedöma att tillfälligt övervaka gränserna noggrannare.
– Stängda gränser som term är inte möjligt för den som är medlem i EU. Det är möjligt att införa skärpt gränskontroll om säkerhetsläget kräver så men i Sverige har polisen, Säkerhetspolisen eller andra myndigheter ännu inte ansett att det är nödvändigt.
Den kritik som under hösten riktats mot Sverige för att asylsökande tagit sig genom landet och över till Finland finner han märklig.
– Det är väl inte så konstigt att människor som lyckats ta sig från Irak genom Turkiet, Grekland, Slovenien. Österrike, Tyskland och Danmark också lyckas ta sig via Sverige till Finland. I den här exceptionella situationen har Sverige lagt in mycket resurser på att informera alla man mött om deras rätt att söka asyl i Sverige. Och vi måste komma ihåg att det är en rättighet, det är inte en skyldighet. Det är klart att vi inte kunnat kolla alla men de har ju gått igenom en rad andra länder också innan de kom till Sverige.
De senaste veckorna har Sverige också, ivrigt påhejade av finländska myndigheter och politiker, lagt in extra resurser på fler mindre utlänningskontroller, en åtgärd som Ygemans kollega Petteri Orpo hoppas ska leda till att antalet asylsökande som kommer till Finland minskar.
Vad tycker du om fokuset på debatten om den finsk-svenska gränsen?
– Problemet ligger ju inte vid gränserna mellan de nordiska länderna, eller inom EU även om man förstår att den diskussionen också förs. Ni talar om gränsen mot Sverige. I Sverige har man diskuterat gränsen mot Danmark och så vidare. Men det verkliga problemet finns ju i länder som Syrien och Irak, där folk flyr Bashar al-Assads bomber och där IS strider driver folk på flykt. Vi står inför den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget och då har jag liten förståelse för alla dem här i fridfulla Norden som ser bomberna och inte vill göra någonting. Alla ska ta sitt ansvar, också Finland. Jag vet inte om det faktiskt finns en finsk önskan att stänga gränsen men om Finland vill vara medlem i EU och Schengen så finns det ingen gräns att stänga. Naturligtvis ska Finland vara med och bära sitt ansvar precis som andra länder gjorde då Finland drabbades av krig.
Ygeman säger också att det än så länge är Sverige och Tyskland som tagit ett oproportionerligt stort ansvar för mängden asylsökande.
– Det finns också en bred uppslutning bakom flyktingmottagningen i Sverige.
Till dem som försöker lyfta fram Sverige som det negativa exemplet på vad ökad invandring leder har han bara en kort hälsning.
– Det är inte den svenska ekonomin som är i kris. På kort sikt är det alltid en kostnad att välkomna flyktingar. På lång sikt är det en god sak.
Samtidigt har ni haft en hel del problem med bränder i förläggningar och den tragiska skolattacken i Trollhättan. Hur ser du på det?
– Förundersökningarna kring bränderna är inte klara så vi vet inte om alla är anlagda. Men det är klart att det inte är svårt att misstänka att bland alla som hyllar de här attackerna i Sverige finns också en motivbild. Det finns rasister och nazister i Sverige, som driver sin verksamhet i en dypöl av stöd på nätet. Folk kan leva i grova villfarelser och tro att de har ett stöd för sina åsikter fast de inte har det, säger han och jämför med en kritisk period under 90-talet.
Då agerade bland andra den så kallade Lasermannen, John Ausonius, som under en kort period sköt elva personer – samtliga med mörk hudfärg eller mörkt hår. 2009–2010 drabbades Malmö för sin del av de så kallade skottdåden, där målen huvudsakligen var personer med invandrarbakgrund. Peter Mangs misstänktes för flera av attentaten men han dömdes slutligen för två mord, fyra mordförsök och tre fall av olaga hot.
– I Sverige måste vi bli bättre på att möta nazismen, ta diskussionen. Det gäller inte bara det offentliga Sverige utan också den vanliga människan måste stå upp och säga stopp. Vi lyckades klara debatten på 90-talet, vi klarar det säkert nu också.
Samtidigt röner Sverigedemokraterna större stöd, är du orolig över det?
– Jag är orolig över Sverigedemokraterna av en massa olika skäl. Även om Jimmie Åkesson sent omsider tog avstånd till attentaten mot flyktingförläggningar så dröjde det länge. Medan vi andra redan var ute och tog diskussionen och fördömde dem så gav Sverigedemokraterna ut adresser på flyktingförläggningar och sålde tändare på nätet. Det är klart att det är stötande.
Under gårdagen deltog Ygeman i ett seminarium kring hybridkrigföring på Hanaholmen. Han skulle också diskutera med Petteri Orpo men gränsdiskussioner fanns inte på agendan. Däremot skulle ministerkollegerna bland annat grubbla kring gemensamma åtgärder mot de människosmugglare som transporterar asylsökande genom Europa.