Turkiets framtid i Erdogans händer
President Recep Tayyip Erdogan stärker sin makt avsevärt i och med resultatet i landets parlamentsval.
Efter regeringspartiet AKP:s storseger kommer allvarlig kritik från europeiska valövervakare.
Det är ingen lätt uppgift president Erdogan och det styrande partiet AKP har framför sig.
– Ekonomin är dålig, konflikten i Syrien verkar eskalera och de interna motsättningarna har fördjupats den senaste tiden. Byråkratins och rättsväsendets oberoende har minskat och politiserats. Samtidigt har mediefriheten inskränkts. Dessa institutioner krävs för att en demokrati ska fungera, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
Levin menar att konsekvenserna av resultatet beror på hur AKP väljer att förvalta segern och hur kurdiska HDP väljer att hantera nederlaget. Han, precis som många andra experter, är förvånad över valutgången.
– Väljarna verkar ha prioriterat stabilitet och en stark regering, framför oron över den allt mer auktoritära inriktning som Turkiet har tagit. AKP har drivit en hårdför politik gentemot kurderna och detta verkar ha lockat tillbaka nationalistiska väljare till partiet.
Styrkedemonstration
Han får medhåll av Sinan Ülgen, tidigare turkisk diplomat och forskare vid tankesmedjan Carnegie Europe.
– Det turkiska folket köpte AKP:s beskrivning om stabilitet. Anledningen till instabiliteten i landet skulle, enligt AKP, vara att partiet inte längre ensamt kunde bilda regering, säger Sinan Ülgen.
Framför allt är valet en styrkedemonstration av den 61-årige Erdogan, som nu kan gå vidare med sina kontroversiella planer på att stärka presidentmakten i landet.
Orättvist val
AKP kammade hem 315 platser av 550 möjliga i parlamentet. Det republikanska CHP höll i stort sett ställningarna, med dryga 25 procent av rösterna, medan det högernationalistiska MHP med sina knappa 12 procent tappade. Prokurdiska HDP klarade parlamentsspärren på 10 procent.
– Vi hade ingen kampanj, vi försökte bara rädda vårt folk från massakrer, säger en av HDP:s ledare, Figen Yüksekdag, enligt tidningen Hürriyet.
Paul Levin beskriver valen som fria, men inte rättvisa. Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) riktar skarp kritik i sin preliminära utvärdering av valet, mot det rådande säkerhetsläget och mot restriktioner av medier.
– Det har förekommit våld mot kandidater och medlemmar i partierna och det har förekommit restriktioner mot hur kampanjerna får bedrivas. Det är allvarligt, för det begränsar möjligheterna till ett fritt och demokratiskt val, säger Margareta Cederfelt (M), som lett nära 50 parlamentariker som är valobservatörer i olika delar av Turkiet, till TT.