Idrottare bör se upp med internationella inkomster
Skatteförvaltningen får allt mer information från utlandet – bland annat om idrottares inkomster och arvoden.
Skatteexperten Hannu Lignell säger att det ökade internationella informationsutbytet inverkar på idrottarnas ekonomi.
– Idrottarna borde kolla informationen som Skatteförvaltningen får allt noggrannare eftersom risken för fel ökar. Inkomsterna kan till exempel noteras dubbelt. Inkomster från utlandet kan dessutom komma som brutto eller netto, säger Lignell.
Lignell varnar idrottare för att försöka minimera skatterna som betalas i Finland.
– Skatter som uppburits utomlands kompenseras i Finland, men idrottaren måste ha tillräckligt med betalda skatter i Finland för att skatterna som betalats utomlands kan kompenseras i motsvarande grad.
Lignell talade om idrottarnas skatter i samband med ett höstseminarium för idrottare och managers.
Fonder säkrar framtid
Tidigare backhopparen Arttu Lappi ser träningsfonder som det bästa sättet för enskilda idrottare att sköta sin ekonomi. Avsikten med en träningsfond är att säkra idrottarna en möjlighet att i förväg förbereda sig för kostnader som träningen medför. Systemet gäller inte för lagidrottare vars arbetsgivare kan ersätta kostnaderna.
Till träningsfonden kan idrottaren överföra andra idrottsinkomster än lön. Dessa medel kan användas för utövande av idrott och träning. Av beloppet som vid skatteårets utgång finns i fonden kan 20 000 euro reserveras för träning under följande år.
– Tiden har gått förbi taket på 20 000 euro. Summan är ganska liten i vissa grenar, framförallt om idrottaren skadar sig i slutet av föregående säsong och personens marknadsvärde sjunker, säger Lappi.
Lignell jämför tränings- och idrottsfonderna med en kassa.
– I slutet av året fattar idrottaren beslut om hur kassan ska användas.
Idrottsfonden kan utnyttjas både av enskilda idrottare och av lagidrottare. Dit kan idrottare föra över högst hälften av sina bruttoidrottsinkomster skattefritt, dock högst 100 000 euro om året.
Fonden är avsedd för att säkra utkomsten efter att idrottskarriären avslutats. De fonderade medlen kan därför inte lyftas medan karriären pågår.
Då fonderna skapades var tanken enligt Lignell att göra hemlandet mer lockande för idrottarna.
– Man ville att idrottare som klarar sig bra stannar i Finland.
Fonderna är ändå inte alltid den bästa lösningen, påminner Lignell.
– Om man har andra inkomster då man lyfter pengarna kan de totala skatterna bli högre än om man inte skulle ha fonderade medel. En del av nyttan går förlorad om idrottaren efter idrottskarriären börjar förvärvsarbeta. De som börjar studera efter karriären får däremot stor nytta av systemet.