Listorna berättar inte allt
När vi i dag med nyfikenhet – eller kanske irritation – studerar de årliga skatteuppgifterna kan det vara klokt att inte dra alltför långtgående slutsatser av listornas siffror. De berättar nämligen inte nödvändigtvis hela sanningen om hur mycket folk har tjänat.
Så länge en person har enbart löneinkomster ger skattelistorna en hyfsat rättvis bild. Om en person däremot har kapitalinkomster blir läget genast mer komplicerat. Till kapitalinkomster räknas exempelvis vinstutdelning från aktier (dividender), överlåtelsevinster om man sålt till exempel mark eller sitt företag, hyresinkomster eller inkomster från virkesförsäljning.
När det gäller vinstutdelning från börsnoterade bolag är 15 procent av inkomsterna skattefria. 85 procent av vinstutdelningen syns däremot i skattelistorna som kapitalinkomst, men att pengarna härstammar från vinstutdelning framgår inte. De pengar som syns i listorna kan lika väl vara hyresinkomster eller överlåtelsevinst, som beskattas på annat sätt. Därför kan man inte dra alltför långtgående slutsatser om den verkliga kapitalinkomsten.
Den som äger ett familjeföretag kan skattefritt ta ut upp till 60 000 euro ur företaget utan att inkomsten syns i skattelistorna. Upp till det beloppet betalas skatten av företaget, och principen är att samma pengar inte ska beskattas två gånger.
Man kan inte dra några slutsatser om hur bra ett familjeföretag går genom att se på hur ägarna placerar sig i skattelistorna. Den som har besparingar på bankkontot tar kanske inte alls ut några pengar ur företaget, även om det går strålande.
Här ett annat exempel: Person A sålde i fjol sin stora lägenhet i Eira och fick 1,5 miljoner euro, men hade inga andra inkomster under året. Person B jobbade halvtid i butikskassan och tjänade 15 000 euro på hela året. I skattetabellerna är det butiksbiträdet som ser ut att ha haft den större inkomsten. Den som säljer en bostad man själv bott i minst två år behöver inte betala skatt på försäljningsvinsten och den syns inte heller i skattetabellerna.
Vissa år har dödsbon legat högt uppe i listorna, till exempel efter stora markaffärer. Dödsboets inkomster syns, däremot inte vilka personer som hör till dödsboet, och följaktligen får pengarna.
Finländare som är skrivna utomlands står utanför det finländska skattesystemet och deras inkomster syns inte i tabellerna. I den här gruppen finns till exempel flera toppidrottare.
Ränteinkomster från bankinsättningar syns inte heller i beskattningen. Å andra sidan är räntorna så låga just nu att detta inte är av någon större betydelse.