Äldre i minoriteter vill synas bättre
Lika rättigheter för äldre personer i olika minoritetsgrupper är viktiga – åtminstone i teorin, visar en nygjord enkät.
En majoritet av finländarna säger sig respektera allas människovärde, men när frågorna blir mer specifika är svaren inte lika entydiga.
- I enkäten, som gjorts av Taloustutkimus, tillfrågades den här gången även personer som fyllt 80. Vanligen riktas enkäter till personer i åldern 15–79.
- I Finland bor för tillfället 277 000 personer som fyllt 80 år.
- Enkäten med frågor om äldre personer i minoriteter besvarades av 1 083 personer.
Centralförbundet för de gamlas väl har låtit Taloustutkimus pejla finländarnas åsikter om äldre personer i minoriteter och de flesta som svarat anser att dessa äldre i minoritet bör bemötas som individer. När man sedan frågat om dessa personer borde garanteras social- och hälsovårdsservice på sitt modersmål delas åsikterna. Då saknar 25 procent en åsikt, 24 procent tycker något annat och 14 procent anser att den här rätten inte är nödvändig.
– Det handlar eventuellt om att man tänker på vilka kostnaderna blir, säger forskningschef Juha Rahkonen från Taloustutkimus.
Hamdi Moalim, som arbetar med att tolka mellan somaliska äldre och vårdpersonal på servicecentret Kantti i Helsingfors, säger att just språket är en av stötestenarna för äldre i språkliga och kulturella minoriteter.
– Många somaliska äldre kvinnor skulle gärna umgås med grannar i samma ålder. I den somaliska kulturen är relationer med grannarna viktiga och det finns många talträngda äldre somalier som till exempel kunde lindra andra äldre personers ensamhet om de bara hade ett gemensamt språk.
"Se individen"
Moalim hoppas att den kommande social- och hälsovårdsreformen klarar av att beakta individuella behov.
– Äldre människor i språkminoriteter anses kunna finska bara för att de bott här länge, men det är inte självklart att det är så. I praktiken innebär språksvårigheterna bland annat att de här personerna har kortare tid på sig än andra när de besöker läkare eftersom all kommunikation på den reserverade kvarttimmen måste gå via en tolk, säger hon.
Enkäten gjordes i form av personintervjuer och under dem framgick det bland annat att äldre personer som tillhör minoriteter vill synas mer i samhället än vad de gör i dag.
I enkäten ställdes bland annat en öppen fråga om vilka minoriteter som finns i Finland. Något över hälften av dem som svarade nämnde romerna. Följande på listan kom "invandrare", "samer" och en grupp som benämns "funktionshindrade/invalider/sjuka/psykpatienter".
Av dem som svarade sade sig 92 procent själva höra till majoritetsbefolkningen.
13 procent nämnde finlandssvenskarna som en minoritet.
– En intressant siffra när man funderar över hurdan den kulturella förståelsen är, kommenterar Rahkonen.
Samtidigt anser 35 procent av de svarande att majoriteten har mycket att lära sig av minoriteter ur en annan kultur än den egna.
Ett av påståendena i enkäten var att frågor som gäller äldre personer som tillhör sexuella minoriteter blir aktuella först i framtiden. Där motsatte sig hälften av dem som var under 50 påståendet, medan 43 procent av dem som fyllt 80 tyckte att det är just så.