Haglund driver på delat nordiskt medborgarskap
Den tröga byråkratin som arbetsinvandrande nordbor råkar ut för i grannländerna kan bli ett minne blott. Carl Haglund, som leder mittengruppen inom Nordiska rådet föreslår nu automatiskt dubbelt medborgarskap.
– Det här är en mycket konkret åtgärd. Det har blivit för mycket festtal i Nordensammanhang, säger Carl Haglund, som är nyvald ordförande för mittengruppen.
Uppdraget passar den otåliga oppositionsledaren som hand i handske. Det ger utlopp för den uppdämda energi som han bär på efter att SFP åkte ur regeringen.
– Det är första gången SFP fått uppdraget att leda gruppen, som vid sidan av den socialdemokratiska, är störst i NR. Det, och medlemskapet i presidiet, ger en hel del jobb, men jag trivs. Här kan jag fortsätta med de frågor jag drev som försvarsminister.
Haglund åsyftar det finsk-svenska försvarssamarbetet.
– Många var skeptiska när jag började tala om det, men se var vi är nu.
Just nu har Haglund portföljen laddad med konkreta motioner som ska avhandlas vid Nordiska rådets årliga session, som hålls i Reykjavik nästa vecka.
Det automatiska dubbla nordiska medborgarskapet är det avgjort intressantaste nordiska initiativet på länge. För hundratusentals nordbor har avsaknaden av ett gemensamt personnummer, som gäller i alla nordiska länder, varit en kvarnsten.
I praktiken innebär det att en finländare som flyttar till Sverige för att jobba inte kan skaffa sig ett svenskt mobilabonnemang eller öppna ett bankkonto utan svenskt personnummer. Ett sådant får man inte om man saknar fast adress. En fast adress kräver ett hyreskontrakt, som man igen inte får om man inte har ett personnummer ...
En ond cirkel alltså.
– Det här och flera andra gränshinder kan avskaffas med en gång om vi får till stånd automatiskt nordiskt dubbelmedborgarskap, säger Haglund.
I praktiken innebär det att alla har sitt eget lands medborgarskap, men ges automatiskt rätt till medborgarskap i ett annat nordiskt land man flyttar till.
Många gränshinder kvar
– Det gjordes mycket för att främja rörligheten mellan våra länder på 60- och 70-talet, men sedan har det inte hänt så mycket, säger Haglund.
Han räknar upp en hel rad gränshinder, som försvårar människors vardag.
En dansk familj som flyttar hem från en arbetsvistelse i Norge kan inte sätta barnet i danskt lågstadium för barnet saknar danskt personnummer. En finländare som bor i Sverige får inte rösta i riksdags- och EU-val. Exemplen är många.
– De berör säkert närmare en miljon människor och många företag.
Nyrenässans för NR
Haglunds förklaring till att den nordiska rörligheten inte utvecklats fullt ut, trots den tidiga passfriheten, är att EU slukar så mycket av politikernas energi. Nordiskt samarbete har liknats vid en kaffeklubb.
– Jag är EU-positiv, men vi ska minnas att Norden med vår gemensamma historia och kultur innebär att vi hör till de tio största ekonomierna i världen. Därför borde vi samordna och jobba mera ihop i Bryssel än vad vi gör nu.
Haglund ser att Nordiska rådet nu upplever ett slags nyrenässans när man igen börjar koncentrera sig på konkreta praktiska frågor som försvarssamarbete och medborgarskapsfrågan.
– Bara vi nu får majoriteten i NR att tycka att initiativet är ok, så börjar vi driva på det i respektive länder. Jag kommer att kasta bollen åt statsministrarna genast i Reykjavik, lovar Haglund.
– Vi har alla ett intresse av detta. Att skapa ett gemensamt personregister ska inte vara omöjligt. Människan har flugit till månen också. Många enskilda länder är större än Norden med sina 25 miljoner medborgare.
Det ursprungliga initiativet till dubbelt nordiskt medborgarskap har tagits av mittenpartiernas ungdomsorganisationer.