Öppenhet tvistefråga i reform av aktieägande
Trots finansbranschens försäkran om bibehållen transparens, är många kritiska mot planerade ändringar i systemet för aktieägande. – Bekämpningen av ekonomiska brott kan försvåras, säger riksåklagare Matti Nissinen.
En förändring är på gång i systemet för hur finländarnas aktieägande ska registreras. I dag har varje finländsk aktieägare ett personligt värdeandelskonto hos värdepapperscentralen, och vem som äger och handlar med aktier är allmän information.
Nu förbereds en modell som möjliggör ett så kallat förvaltarregister, där den enskilde ägarens identitet inte framgår hos värdepapperscentralen, utan enbart den bank aktieägaren anlitat.
Finansministeriet har under hösten förberett en proposition som möjliggör det nya systemet. Ministeriets förslag är starkt inspirerat av Finansbranschens centralförbund, som i flera år drivit på frågan. För utländska aktieägare är det redan i dag möjligt att äga finska aktier via förvaltarregister och därmed förbli anonyma. En stor del av de finländska börsbolagens aktier ägs just på det sättet.
Att finansbranschen nu vill möjliggöra förvaltarregister också för finländska aktieägare beror på att man vill öppna förvaringen av värdepapper för konkurrens. I dag sköts uppgiften av ett enda företag, Euroclear Finland, som gör goda affärer på sin monopolställning. Ökad konkurrens ger de finska bankerna chans till nya affärsmöjligheter och sänker enligt Finansbranschens centralförbund kostnaderna för aktieförvaltningen.
Finansministeriet hänvisar också till EU:s värdepappersförordning från i fjol, som enligt ministeriet förpliktigar Finland att öppna värdepappersförvaringen för konkurrens. En ändrad praxis, menar ministeriet, gör Finland mer integrerat i den europeiska kapitalmarknaden, vilket ska uppmuntra branschens aktörer att fortsätta att verka i Finland.
Minskad insyn
Planerna på förvaltarregister också för finländska aktieägare har väckt kritik bland annat hos polis, skatte- och åklagarmyndigheter samt journalistorganisationer. De menar att ett ändrat systemet ger minskad insyn, vilket kan locka till penningtvätt och skattesmitning.
Förespråkarna hävdar dock att öppenheten kring finskt aktieägande ska förbli på nuvarande nivå, tack vare ett planerat nätbaserat system som ska samla in ägarinformation från de förvarare av värdepapper som är verksamma i Finland. Däremot ger det här systemet ingen information om aktier som förvaras hos utländska institutioner, vilka enligt förslaget välkomnas att konkurrera om de finländska aktieägarna.
Esko Kivisaari, vice vd på Finansbranschens centralförbund, anser att det aktuella förslaget tryggar öppenheten gentemot både myndigheter och allmänheten. Han säger att branschens hela affärsverksamhet är bygger på förtroende, och att öppenhet är en viktig beståndsdel i detta.
– Vi utgår från att det finska medborgarsamhällets öppenhet bör bevaras. Den andra sidan av saken är att vi bör ha system som är internationellt kompatibla. Mellan dessa utgångspunkter söker vi lösningar så att båda målen uppnås.
Kivisaari anser att den föreslagna modellen med ett nätbaserat register rentav förbättrar öppenheten för allmänheten, eftersom informationen är tillgängligt via vilken dator som helst, och inte enbart via Euroclears kontor vilket fallet är i dag. Det kan dock bli svårt att kräva denna information av värdepappersförvarare som inte är verksamma i Finland.
"Lovar för mycket"
Men många anser att löftena om bibehållen öppenhet bara är tomt prat. Till exempel har dataombudsmannen Reijo Aarnio sagt att det nätbaserade register som föreslås inte ens är möjligt med nuvarande lagstiftning.
– Här har finansbranschen lovat mer än det är möjligt att hålla med tanke på datasekretesslagstiftningen, säger riksåklagare Matti Nissinen, som klart tagit ställning mot planerna.
Nissinen är oroad över att information som är relevant för ekobrottsbekämpning blir mer svårtillgänglig. Han anser att ägande via förvaltarregister gör penningtvätt lättare jämfört med direkt aktieägande, där insynen är bättre.
– Det här är ett nytt sätt att hantera aktieägande och det är inte lika genomskinligt för myndigheter som det direkta ägandet. Frågan är om konkurrensaspekten väger så tungt att det är motiverat att överge nuvarande system. Jag kan förstå att våra banker vill vara med och dela på de goda affärer som den nuvarande enda aktören gör, men en EU-förordning tvingar inte Finland att överge nuvarande praxis. Här handlar det om ett politiskt val, säger Nissinen.
Han fruktar att ägande via förvaltarregister innebär åtminstone en fördröjning av den information myndigheterna behöver i utredning av ekonomiska brott.
Redan nu är det relativt enkelt för finländare att äga aktier anonymt via utlandet.
– Ja, men genom den planerade ändringen skulle det vara sanktionerat av systemet. Här finns en viss skillnad.
Hur vanligt det är att utländska förvaltarregister används i skattesmitningssyfte vill Nissinen inte ta ställning till.
Eget förslag från Sannf
Finansministeriets mål är att regeringen ska överlämna propositionen i ärendet till riksdagen ännu i höst. Just nu har processen kört fast eftersom Sannfinländarna ogillar förslaget och förbereder en egen variant.
På oppositionshåll har Antti Rinne (SDP), Paavo Arhinmäki (VF) och Ville Niinistö (Gröna) kritiserat planerna. Kristdemokraternas Sari Essayah har föreslagit time out tills man kan bedöma effekterna av det automatiska utbyte av skatteinformation inom EU som träder i kraft i början av 2017.
SFP:s partiledare Carl Haglund säger att partiet ännu inte behandlat förslaget. För egen del anser han att det i sak är bra med ökad konkurrens och harmonisering inom EU, men att riskerna med grå ekonomi alltid angelägna.
– Det är i och för sig värt att notera att det redan i dag förekommer att olika typer av placeringar hanteras från andra EU-länder, så förändringen är kanske alltså inte så stor i slutändan. Men man får lätt bilden av att regeringen inte tar oron för den gråa ekonomin på allvar, när man minskar myndigheternas resurser på det här området, samtidigt med planerna på förvaltarregister, säger Haglund.