En skola som ser ut som Sverige
Fyra skolor har blivit en i Nyköping för att minska på segregationen och motarbeta utanförskap – och få upp resultaten i synnerhet för de svagare eleverna. Modellen är unik i ett land där Skolverket, OECD och regeringen larmar om en allt mindre jämlik skola.
Nyköping Svängdörrarna öppnar sig till en entré med kafé och reception. Här finns mjuka soffor, en liten amfiteater och fönster som når från golv till tak. Det är inte mycket annat än mopedhjälmarna som står uppradade på elevernas plåtskåp som avslöjar att vi faktiskt befinner oss i en kommunal högstadieskola.
- I Sverige går elever med utländsk och svensk bakgrund allt oftare i olika skolor.
- Också segregationen mellan elever med hög- eller lågutbildade föräldrar har ökat de senaste tjugo åren. 50 procent av föräldrarna har högskoleutbildning i de 10 procent av skolorna med starkast resultat. I de tio procent med svagast resultat har 15 procent av föräldrarna högskoleutbildning.
-
Sett till föräldrarnas inkomster är läget rätt stabilt.
Skillnaderna mellan skolornas betygsresultat har fördubblats från 9 procent 1998 till 18 procent 2011. - OECD har lyft fram att likvärdigheten har försämrats under 2000-talet i Sverige i internationell jämförelse.
- Den främsta orsaken till skolsegregationen är att eleverna i allt högre grad också bor segregerat.
- Bostadssegregationen har fördubblats på tjugo år. Det beror på att nyanlända fördelas ojämnt mellan kommuner och bostadsområden.
- Friskolorna förklarar också en del, om än mindre, av segregationen. 14 procent av de svenska barnen går i privata friskolor. De är gratis liksom de kommunala, men sannolikheten att gå i friskola är dubbelt så stor för elever med socioekonomiskt stark bakgrund.
-
Forskning visar att en mer blandad sammansättning av elever höjer resultaten för dem med sämre förutsättningar. Men det finns också undersökningar som tyder på att en uppdelning enligt elevernas prestationsnivå höjer resultaten.
Källor: Skolverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU, Sveriges Radio, Skolvärlden
Men rektor Henrik Eriksson vill tona ner arkitekturen och inredningen.
– Det är likvärdigheten i innehållet som vi satsar på.
Visst är skolbyggnaden fin, men det speciella med Nyköpings högstadieskola är att den har förenat fyra olika skolor i en stor för att minska på segregationen. De sexton parallellklasserna är dessutom sammansatta så att eleverna har så olika bakgrund som möjligt.
Så ovanlig är modellen också internationellt att Eriksson berättat om den på konferenser utomlands. Också i Sverige är intresset stort för den ett år gamla skolan eftersom många kommuner tampas med liknande problem. Regeringen har på sin agenda att göra skolan mer jämlik igen.
På elva år har betygsskillnaderna mellan skolorna i Sverige fördubblats visar Skolverkets siffror.
Både sett till föräldrarnas utbildningsnivå och barnens etniska bakgrund är eleverna mer åtskiljda än någonsin.
Så var det också i Nyköping.
Stora skillnader
En å slingrar sig genom staden och havet är nära i kommunen en dryg timme söder om Stockholm. Det är svårt att förstå att invånarna i den lilla staden med en befolkning på 53 000 skulle vara särskilt uppdelade, men så är det.
I skolan i miljonprogramsområdet hade 80 procent av eleverna invandrarbakgrund. I centrumskolan gick elever med högutbildade föräldrar födda i Sverige. Så fanns det en landsortsskola och en förortskola.
Skolinspektionen kom med kritik om att skolorna presterade för dåligt. Det gällde till och med centrumskolan som sett till förutsättningarna borde ha haft bättre betyg.
Barnen från de olika områdena möttes inte. Resursstarka elever flyttade från kommunala skolor till privata friskolor.
– Vi var överens att det inte var hållbart, säger Gunnel Söderlund, rektor för en av skolorna då och biträdande rektor nu.
Stadens skolchef fick politikerna övertygade om lösningen, det var egentligen bara Centerpartiet som motsatte sig den. Det gjorde förvisso också en del föräldrar i centrumskolan som gick miste om sina musikklasser. Den nya skolan har också så kallade profiler – dans, fotboll, musik, naturvetenskap till exempel – men skillnaden är att alla har tillträde till dem utan inträdesprov.
Dagen då skolan slog upp dörrarna var det ändå en och annan som var nervös. Rasism, konflikter – skulle eleverna ge sig på varandra?
Nya vänner
Läraren Anna Wisselgren läser en dikt av Henrik Ibsen och frågar sina elever vad de tror han avsett med den. Det är svenska och åttorna övar sig på läsförståelse.
– Man ska vara sig själv och inte den och den, säger Filip Ekblom.
Han hör till den årskurs som var först ut med de blandade klasserna. Och nej, han kände nästan ingen vilket också var meningen.
– Man ska känna igen någon, men inte känna någon, säger David Köning, vice rektor.
Det är han som pusslar ihop de drygt fyrahundra eleverna per årskurs. Han utgår från en modell där föräldrarnas utbildningsnivå, stadsdel, kön, elevens behov av särskilt stöd, samt andel elever som kommit till Sverige de fyra senaste åren vägs in.
– Det är nästan så att vi tvingar elever att hitta nya vänner.
Åttan Alva Lehlberg säger att det är bra.
– Man lär känna andra.
– Skolan har bidragit till att man börjar umgås med andra människor från andra delar av stan, säger klasskompisen Lovisa Ekelöf.
Finns det nackdelar?
– Vissa som inte är så studiemotiverade stör ju ibland. De märks mer nu, säger Lehlberg.
Anna Wisselgren säger att den nya situationen gör att hon undervisar i svenska som andra språk integrerat i klassen och att det kan vara en utmaning. Men hon ser också mycket positivt vad kommer till inlärningen.
– Jag ser att många som har det lite tuffare dras med, för de får draghjälp av de starkare.
Henrik Eriksson berättar att en del lärare valt att lämna skolan som ställer nya krav på dem.
– Du kan inte komma in med din fina planering utan du måste ha fem sex ingångar för att möta de förväntningar som finns i rummet i större utsträckning än traditionellt.
Heterogent lyfter
Ett år är för kort tid för att Henrik Eriksson ska vilja dra slutsatser om betygen. Han är ändå övertygad om att heterogena skolor är bättre än homogena, också för dem som är högpresterande. Eller: De som redan har klarat sig bra får inte sämre betyg, däremot stärks de svagare.
– Ser man på hela årskursers nivå blir det bättre resultat av olikhet och mix och genom klok undervisning gynnas alla elever.
Det finns ändå något som är ännu viktigare. Han menar att skolan aktivt bidrar till ett samhälle med ökad förståelse och minskad rasism.
– Vi bryter mot utanförskap.
Berättelser från barn i miljonprogrammet som upplever att de får en ny chans nu stärker honom också. Men inte heller Agneta Eriksson, förälder med barn som gått i den tidigare så kallade högpresterande skolan, ser något annat än goda sidor med att hennes barn nu får till exempel nyanlända flyktingar på sin klass.
– Det är ju så samhället ser ut.
Och nej, det blev inga bråk.
– Jag har en känsla av att eleverna inte bryr sig så mycket om de andras bakgrund, säger vice rektor David Köning.