Turkiet har övertaget till EU-plan
Turkiet sätter priset när Ankara och Bryssel köpslår om flyktingfrågan. Men båda parter spelar med höga insatser.
EU-kommissionen lade i går fram sin samarbetsplan – om Turkiet begränsar antalet flyktingar som kan ta sig till EU kan unionen i gengäld försnabba förhandlingarna om visumfrihet för turkiska medborgare. Utöver det är man redo att stödja landet ekonomiskt för att klara flyktingläget och utöka samarbetet, men frågan är om det räcker.
- I EU-kommissionens senaste utkast till gemensam handlingsplan med Turkiet talas om "betydande" pengastöd från EU till turkisk flyktingmottagning.
- Olika uppgifter talar om upp till tre miljarder euro i stöd.
- Mer pengar ska också letas fram till flyktingar i grannländer som Libanon och Jordanien för att få dem att inte söka sig till Turkiet.
- Turkiet ska i sin tur lova att arbeta hårdare för att inkludera flyktingarna i det turkiska samhället och ge dem tillgång till samhällsservice och möjlighet att "delta ekonomiskt" – en formulering som fått ersätta tidigare ord om "tillgång till arbetsmarknaden".
- I planerna ingår också att "bättre informera" flyktingar i Turkiet om vådan med att ta sig till EU på egen hand.
- Turkiet ska även med EU:s hjälp stärka sin kustbevakning genom fler patruller och modernare utrustning.
-
Tidigare ord om att EU delvis ska stå för betalningen av sex nya förläggningar för flyktingar i Turkiet har samtidigt försvunnit ur avtalstexten.
Källa: TT
– Turkiet är i en stark förhandlingsposition i ett läge där EU ser sig tvunget att gå runt vissa av unionens grundprinciper, säger Toni Alaranta, äldre forskare och Turkietkännare på Utrikespolitiska institutet.
Hindren som EU får staka sig förbi är bland annat frågan om Turkiets EU-medlemskap, som man gärna hållit isär från förhandlingarna om att begränsa flyktingströmmen till EU.
– De säger ”vi kan inte göra det här utan Turkiet”. Det är tydligt– men de är inte tydliga. Varför släpper ni i så fall inte in Turkiet i EU? frågade sig Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i går retoriskt och visade en krass attityd till EU:s försök att kontrollera flyktingfrågan.
– De meddelar att de ska ta in 30 000 till 40 000 flyktingar och för det nomineras de till Nobels fredspris. Vi hyser 2,5 miljoner flyktingar och ingen bryr sig, säger Erdogan enligt AFP.
Förhandlingarna för att vaska fram ett avtal fortsätter i morgon när tyska förbundskanslern Angela Merkel träffar president Recep Tayyip Erdogan på hemmaplan. Mötet infaller två veckor innan turkarna igen går till valurnorna för att rösta för ett nytt parlament, efter att sommarens regeringsförhandlingar gick i stöpet. Tidpunkten har inte gått obemärkt.
– Det är ganska oerhört. I normala fall har man hållit fast vid att inte ordna dylika uppseendeväckande kopplingar strax före val. De ger lätt ett intryck av att partiskhet till förmån för Erdogan och AKP, säger Toni Alaranta.
Hårdare grepp om makten
Misstron mot besöket delas av Yavuz Baydar, prisbelönt kolumnist och bloggare från Turkiet, som i Süddeutsche Zeitung poängterar hur förhandlingarna om flyktingar klingar ihåligt i ett läge där landet både polariseras allt kraftigare internt och där uttrycksfriheten stryps.
”Oberoende av vilka hennes intentioner är och oberoende av hur välorkestrerat hennes besök blir känns tajmningen oläglig. Är förbundskansler Merkel medveten om i vilket skick dagens Turkiet är i, hur akut den högljudda klagan efter demokrati har blivit?”
Ozan Yanar, grön riksdagsledamot med rötter i Turkiet pekar också på att landets stagnerande demokratiutveckling inte får falla i glömska bland EU-ledarna.
– Vi får inte blunda för den odemokratiska utvecklingen bara på grund av att man nu vill få fram en uppgörelse om flyktingkrisen, det ger fel signal till de turkar som av en eller annan orsak har det svårt under landets styre.
Turkiet har under de senaste åren skakats av flera politiska skandaler, rättsväsendet har naggats i kanterna och tillgången till sociala medier kontrolleras allt hårdare.
– Den turkiska rättstaten är nedtrampad i dyn och pressfriheten har inte ens efter militärkuppen på 1980-talet varit i en lika eländig situation som den är nu, framhåller forskaren Alaranta.
Politiskt spel
Men samtidigt är EU allt försiktigare med att reta upp det turkiska styret. Varje år presenterar EU-kommissionen en rapport över hur reformerna som krävs för ett möjligt medlemskap framskrider. Men i år är den försenad. Alaranta tror att det är ett tecken på att man inte vill irritera Ankara.
Som morot för samarbetet har EU lagt fram att processen för visumfriheten ska snabbas upp. I dagsläget är det både besvärligt och långsamt att beviljas ett visum till EU, men tidpunkten väcker motstridiga reaktioner.
– Visumfrihet skulle förenkla vardagen för turkarna, men att ge en sådan gåva till Erdogan och AKP två veckor före valet är underligt – AKP använder det naturligtvis som valpropaganda, säger Yanar.