"Vi måste ta en fiende åt gången"
Krisen i Syrien och Europas svar på flyktingkrisen är det som nu oroar fredsmedlaren och riksdagsledamoten Pekka Haavisto. Han tror inte att det är möjligt att kämpa både mot Islamiska staten och Syriens regim samtidigt.
– Inte är det ju tredje världskriget som är på gång, men situationen är ytterst utmanande.
Pekka Haavisto (Gröna) är orolig för upptrappningen i Syrien sedan Ryssland blandade sig i leken mer aktivt än tidigare.
– Risken ökar nu för ett regelrätt proxykrig, alltså krig via ombud, säger Haavisto som är utrikesminister Timo Soinis (Sannf) särskilda representant i fredsmedling, med tonvikten på Afrika.
Läget borde enligt Haavisto tvinga FN:s säkerhetsråd till en äkta dialog om Libyen och Syrien, efter att FN:s högsta organ i två år har varit så gott som förlamat på grund av Ukraina och Krim.
Haavisto säger att väst nu måste se över sin egen strategi. Ett positivt tecken var enligt honom att Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade att man nu måste tala med Syriens president Bashar al-Assad, trots hans roll i inbördeskriget.
– Det går inte att bekämpa både Islamiska staten och Assad samtidigt - en fiende åt gången är nog, säger Haavisto.
Den extremistiska sunnirörelsen Islamiska staten kontrollerar delar av Syrien och Irak och för ett blodigt krig mot Assad, resten av oppositionen och alla enligt dem otrogna.
Analysen av Syrien får diskussionen i grannbordet att tystna – Haavistos åsikter intresserar många i riksdagshusets café där vi gör intervjun.
Ljusning i Eritrea?
Medan Syrien kan vara en alltför svår fråga att lösa snabbt kan läget i Eritrea vara lättare att påverka. Över 34 500 eritreaner har sökt asyl i EU mellan juli 2014 och juni 2015, främst på grund av den repressiva regimen i landet.
Haavisto har varit med och förhandlat med regimen och den har gått med på att i princip försöka ändra ett av de största problemen i landet, militärtjänsten på obestämd tid. Vissa eritreaner har tjänat sitt land i tio år utan lön, utan att kunna påverka vart de sänds och utan att veta när de blir fria.
– Regimen har i princip gått med på att göra militärtjänsten tidsbunden i februari - men då får vi nästa problem. 15 000 personer blir fria då och risken är att många av dem flyr landet. Men Europa kan inte ta ansvar för Eritreas ungdom, det måste landet göra självt, säger Haavisto.
Här eller där?
Oförmågan att lösa Syrienfrågan har lett till den omfattande flyktingkris som nu pågår. Att diskutera om man borde hjälpa flyktingarna på plats är enligt Haavisto helt onödigt – det sker redan.
– Det pågår en enorm ruljans för att hjälpa flyktingarna på plats – men FN och Röda Korset och de andra organisationerna får inte tillräckligt med pengar för att göra det.
Till exempel Världslivsmedelsprogrammet WFP har under det senaste året tvingats halvera ransonerna för mat för de 4 miljoner syrier som finns i grannländerna.
Splittra i mindre bitar
Enligt Haavisto borde vi klara av att splittra upp flyktingkrisen i mindre helheter, se på orsakerna varför folk kommer varifrån och försöka påverka dem en och en.
– Om det skulle gå att ta sig lagligt i unionen in så skulle det lätta på trycket – då vet alla hur man ska göra. Då skulle vi kunna ha en lugnare invandring med människor som faktiskt vill just hit.
Haavisto har själv på nära håll fått följa med hur svårt det är att få lov att bosätta i Finland då hans dåvarande pojkvän, nuvarande man Antonio Flores skulle få permanent uppehållstillstånd.
– Jag trodde jag visste hur man processen går och att man kan förutsäga vad som händer, men jag fick märka att det inte var så. Det är som att tampas med en ansiktslös vägg, så jag förstår hur frustrerande och till och med skrämmande processen kan vara.
Haavisto säger att Europa nu är rätt så överväldigat – av förståeliga skäl – men att man kanske borde försöka tänka framåt i stället för att bara fokusera på det akuta läget.
– Som styrelseordförande för Settlementförbundet som har flera flyktingboenden vet jag att fokus nu är på det konkreta, på madrasser och integrationsplaner. Men vi borde redan i det här skedet inse att de som kommer har olika avsikter - alla kommer inte att stanna.
– De som nu kommer från Syrien och Irak är utbildade människor och vissa av dem kommer att vara väldigt viktiga i det skedet som det blir dags att börja återuppbygga länderna.
Exempel ser han bland somalierna. Vissa flyttar till andra EU-länder när de får möjlighet, till länder med större somaliska grupper, medan andra vill till hemlandet.
"Våra frågor i centrum"
I och med flyktingkrisen har De Gröna haft tillfälle att föra en aktiv oppositionspolitik. Haavisto säger att de frågor som partiet länge drivit plötsligt har hamnat i centrum för politiken.
– Samma gäller för SFP som ju också har talat för internationalism och liberala värderingar.
Att regeringen inte har skött utrikespolitiken väldigt effektivt i hans tycke står klart.
– Det har varit rätt så trevande ...
Utomlands är det ingen som ser skillnad på opposition och regering så Haavistos kontakter utomlands ställer honom till svars för nedskärningarna i biståndet. Att den förra biståndsministern inte skriver under nedskärningarna är inte överraskande.
– Det är inte så långsiktigt att skära i ena ändan – biståndspolitiken – och i stället tvingas betala mycket mer i den andra ändan för flyktingmottagningen, säger han med ett torrt skratt.
Det är speciellt två saker som gör Haavisto riktigt förundrad i nedskärningarna.
– Att biståndet helt skars ned till FN:s miljöprogram UNEP är en klar signal om ointresse för miljöarbetetprecis inför klimatmötet i Paris i december.
– Det andra ofattbara är att stödet till organisationerna skars ned så häftigt, säger han och påpekar att han på sätt och vis är jävig eftersom han sitter i styrelsen för Kyrkans Utlandshjälp.