Sannfinländarnas stöd kan sjunka ytterligare
Sannfinländarnas väljarstöd slutar knappast att sjunka förrän den sista forna SDP-väljaren lämnat partiet och återgått till rötterna – förutom då möjligen Matti Putkonen, titulerad partiets arbetskarl. Det säger specialforskaren Erkka Railo vid Åbo universitet.
Den viktigaste orsaken till att Sannfinländarnas väljarstöd rasar är regeringens högerlutning i den ekonomiska politiken med nedskärningar i löner och förmåner. Det anser Erkka Railo, specialforskare vid centret för riksdagsforskning vid Åbo universitet. Railo har forskat bland annat i finländsk populism.
– Ur ett lite större perspektiv kan man se att Sannfinländarna i en regering med två borgerliga partier är tvungna att göra stora eftergifter, säger Railo.
Enligt partiordförande Timo Soini har arbetarmännen nu gett partiet en varning. Men varför just männen – kvinnorna drabbas ju extra hårt av de aviserade nedskärningarna i arbetslivet?
– För att de flesta som gått över från SDP till Sannfinländarna är män. Inom den offentliga sektorn drabbas också flera manliga branscher hårt av nedskärningarna, som poliser och räddningsarbetare, säger Railo.
Redan då Railo såg regeringsprogrammet förutspådde han att Sannfinländarna kommer att bli besvikna. Och storvulna vallöften som inte kan uppfyllas hjälper inte alls upp saken.
Är det en naturlag att populistpartier dör sotdöden då de får regeringsansvar?
– Nej, inte alls. Hade Sannfinländarna till exempel medverkat i en rödmylleregering med Centern och SDP hade regeringsprogrammet och den ekonomiska politiken sett helt annorlunda ut, och då hade Sannfinländarna haft lättare att hävda att de åstadkommit saker.
Att misshagliga partier ”kramas ihjäl” i regeringen har hänt förr, men det handlar det inte om den här gången – åtminstone inte avsiktligt.
– Det ser ju lite ut att gå så, men det är knappast avsiktligt. Fortsätter Sannfinländarnas väljarstöd att sjunka innebär det många gråa hår också för de andra regeringspartierna.
Railo tror inte att gallupraset innebär början på slutet för Sannfinländarna, men gissar att stödet för partiet kanske stannar på en 8–9 procent, alltså ungefär hälften av stödet i riksdagsvalet.
Lämnar inte regeringen
Också Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, tror att Sannfinländarnas väljarstöd kan sjunka ännu mer om man inte tydligare lyckas profilera sig i frågor som är viktiga för partiet. Djupsund förenar sig i analysen att många manliga arbetarväljare nu vill ge sitt stöd till SDP.
– Regeringens nedskärningspolitik och hotet mot facket har gett SDP ett nytt uppsving. Många vill stöda SDP, men inte så mycket genom dess ordförande Antti Rinne. I stället kanaliseras stödet via starka män som till exempel FFC:s ordförande Lauri Lyly. SDP uppfattas nu som det egentliga arbetarpartiet, säger Djupsund.
Flyktingströmmen till Finland och att samhällsfördraget inte blev av har tärt på Sannfinländarnas väljarstöd, bedömer Djupsund. Han tror ändå inte att man inom partiet kommer att sitta stilla och se hur båten sjunker, men förutspår tuffa tider för Sannfinländarna i fortsättningen.
– Nu har inte till exempel social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä alls varit framme och berättat om de förestående nedskärningarna inom sociala sektorn. När hon ska redogöra för nedskärningarna kan det betyda ett ytterligare ras i stödet. Nu måste nog partiet ta sig en ordentlig funderare på hur man ska få fram sitt budskap i regeringsställning. Det krävs en rejäl profilhöjning.
Djupsund tror ändå inte att Sannfinländarna lämnar regeringen.
– Jag bedömer chansen som oerhört liten. Det är långt till nästa val. Jag tror inte att man vill ge ifrån sig regeringsmakten när man äntligen fått den. Det är mycket lättare att påverka i regeringen än att gläfsa i opposition.
Djupsund tror inte heller att Timo Soinis ställning som partiordförande är hotad.
– Sannfinländarna uppträder ganska enigt i offentligheten och jag tror inte att det blir aktuellt med byte av ordförande.