Knutpunkten Slussen får nytt utseende
Efter över tjugo år av manglande är det klart. Slussen mitt i Stockholm byggs om i ett miljardprojekt.
Stockholm "Att bygga om Slussen är komplext", står det på ett av de anslag som Stockholms stad har hängt upp. Samma ord kan med fog användas också om den politiska process som pågått i över två decennier.
Men nu har kommunfullmäktige klubbat igenom sitt beslut: Trafikplatsen mellan Gamla stan och Södermalm ska göras om helt.
– Jag tycker det är bra. Jag tycker inte om att vara här. Det är snuskigt och här luktar illa. Det är dags, säger Mia Koskela.
Hon är en av 400 000 personer som åker kollektivt till eller igenom Slussen dagligen. Platsen är därmed den näst mest trafikerade i Sverige.
Koskela står nere i terminalen där bussar och tåg avgår. Gångarna som leder hit har lågt i tak, färg har flagnat och väggar är slitna. Delar är helt avstängda och tidvis söker sig en distinkt arom in i näsborrarna.
Fast utomhus, uppe på rampen vid det som heter Rysstorget, är utsikten strålande över både det äldsta av staden och Söders höjder. På ena sidan finns sjön Mälaren, på andra sidan havet där färjan från Finland strax ska lägga till.
Här står Eva och fotograferar. Hon är stockholmare och pensionär och vill inte uppge sitt efternamn, men hon är arg. Kvällen innan stod hon utanför stadshuset, tillsammans med ett hundratal andra, och protesterade mot det som heter Nya Slussen.
– Det är bedrövligt, säger hon om beslutet att bygga nytt.
Hon är rädd för att den öppna vyn försvinner och är inte alls övertygad om att trafiklösningen kommer att fungera. Tvärtom tror hon att den kommer att bli sämre. Slitet är det, visst, men "hur skulle det se ut hemma hos dig om du inte renoverade på tjugo år", frågar hon. Och så kostnaden, 12 miljarder kronor eller 1,27 miljarder euro, hur ska staden ha råd?
Bytte åsikt
Det är ändå den summa som kommunfullmäktige kom överens om att Nya Slussen får kosta, vilket är en höjning av budgeten med 4 miljarder kronor. Alla partier var överens, förutom Sverigedemokraterna som röstade emot projektet.
Svängarna har varit många. Redan 1991 ordnades den första arkitekttävlingen, 2008 utsågs den nuvarande arkitektbyrån och 2011 godkände den dåvarande borgerliga majoriteten bygget.
Men efter fjolårets val där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ tog makten, tog de paus för att, som de sade, sätta sig in i materialet en gång till. De röstade alla emot fyra år tidigare, men i går blev det alltså en enhälligt ja från dem.
– Det är en bättre trafiklösning, större utrymme för cyklisterna och sänkta hastigheter, har Daniel Halldén, grönt trafikborgarråd motiverat sin kovändning för SvD.
Viktor Barth-Kron är stadspolitisk kommentator för DN och förklarar det utdragna projektet med att det är väldigt komplicerat trafikmässigt. Båtar, bilar, bussar, tunnelbana, cyklister, gående och också en bit järnväg ska mötas här. Dessutom är ytan liten och läget känsligt.
– Det är mitt i vykortet.
Internt har det funnits splittring i partierna, det finns aktiva grupper som motsätter sig planerna och många debattartiklar av kulturpersonligheter och näringslivstoppar har skrivits på temat.
Barth-Kron säger ändå att det knappast fanns egentlig vilja hos de "rödgrönrosa" partierna att riva upp det hela och börja om från början. Och ser man till stockholmarna generellt menar han att det är få som brunnit för att bevara den gamla slussen. Den funktionalistiska konstruktionen från 1935 är inte det som förknippas med det gamla och genuina i staden.
– Många tycker att den är ganska mörk och snuskig. Man känner ingen större kärlek för den.
Klart om tio år
Eva Rosman, som är kommunikationsansvarig för Slussenbygget på Stockholms stad, säger att den Nya Slussen ska bli mer en mötes- än en trafikplats. Gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras och biltrafiken "få det något sämre."
Men det är framför allt av säkerhetsskäl som ett nybygge behövs enligt henne.
– Hela Slussenanläggningen med bron, själva slussen och vägarna omkring är i så dåligt skick och marken sjunker. Den är byggd i betong som inte är saltvattenbeständig.
Dessutom säkras dricksvattentillgången för 2 miljoner invånare som får sitt vatten från Mälaren.
Redan i morgon börjar den första delen att rivas och tio år senare ska allt vara klart. Fast ett men återstår ännu. Den bussterminal som ska sprängas in i ett berg invid har inte fått tillstånd.