Svenskt Nato-stöd pressar finska politiker
Den allt intensivare svenska Natodebatten kombinerad med färska opinionssiffror som visar att de svenska Natoanhängarna är fler än motståndarna, får politikerna i Finland att hicka till. Till varje pris vill de undvika en repris av det som skedde när Sverige 1991 gick bakom ryggen på Finland och meddelade att landet går med i EG.
– Vi följer givetvis mycket noga med den svenska Natodiskussionen. Förstås skulle vår sits förändras radikalt om Sverige beslutade ansöka om medlemskap, men jag har inte lust att spekulera desto mer i saken, säger utrikesutskottets ordförande, Antti Kaikkonen (C) som själv förhåller sig skeptisk till ett finskt Natomedlemskap.
Till saken hör också att alla de borgerliga oppositionsledarna i Sverige numera flaggar för att landet ska gå med i pakten.
För en vecka sedan publicerade Svenska Dagbladet en opinionsmätning som visar att en majoritet av de svenskar som har tagit ställning för eller emot Nato, vill att Sverige söker medlemskap. Av de tillfrågade som bestämt sig svarade 41 procent ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Omsvängningen i opinionen har skett snabbt. Sedan i fjol har det svenska stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.
Här hemma i Finland går inte de nya vindarna i grannlandet obemärkt förbi. Riksdagens utrikesutskott har diskuterat frågan med presidenten och om ett par veckor då utskottet åker på visit till Stockholm för att träffa sina svenska kolleger står säkerhetspolitik högst på dagordningen.
– Det har skett en klar åsiktsförskjutning i den svenska Natoopinionen. Men minst lika viktigt för Finlands del är Sveriges färska besked att man börjar samarbeta allt tätare med USA i militärt avseende, säger utrikesutskottets vice ordförande Pertti Salolainen (Saml).
Salolainen anser att Finland ändå ska låta bli att snegla alltför mycket på Sverige.
– Vi kan och ska inte leva vårt liv genom Sverige och vi måste se till att ha vårt eget samarbete med USA i skick. Ett utmärkt tillfälle att intensifiera Finlands samarbete bilateralt med USA och med Nato är de stora materielanskaffningar som Finland står inför inom en snar framtid, säger Salolainen. (Den finska jaktplansflottan ska förnyas och bland de tänkbara alternativen finns amerikansktillverkade plantyper. Även marinen ska få nya örlogsfartyg.)
Svenska försvarsministern förtegen
Salolainen berättar hur han förra veckan vid ett möte med svenska försvarsministern Peter Hultqvist (S) frågade honom om Sveriges färska försvarssamarbete med USA och i samma veva nämnde "Den dolda alliansen", alltså de hemliga uppgörelser om säkerhetsgarantier som Sverige under kalla krigets dagar hade med västmakterna.
– Det var uppenbarligen en svår fråga för honom (försvarsminister Hultqvist). Han var mycket motvillig att över huvud taget diskutera Sveriges nya samarbete med amerikanarna. Det var väldigt konstigt. Med vid träffen fanns alla nordiska länder representerade, också utrikesministrarna.
Men det dröjer inte länge förrän finländarna igen får tillfälle att ta den svenska försvarsministern på pulsen beträffande Sveriges nya militära uppgörelse med USA. På torsdag och fredag är Hultqvist i Finland och träffar försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) och president Sauli Niinistö.
– Vi har all anledning att mycket noga följa med den svenska debatten. Efter besöket hos våra kolleger i Stockholm om ett par veckor har vi säkert en klarare bild av läget. Det viktigaste är nu att föra en tät dialog med svenskarna så att vi inte blir överraskade, säger Pertti Salolainen.
Tidigare försvarsministern, Stefan Wallin, (SFP) som också sitter i riksdagens utrikesutskott är inte överraskad över att den svenska Natoopinionen har svängt.
– Den ryska annekteringen av Krim, situationen i östra Ukraina och de misstänkta u-båtskränkningarna i fjol, har bidragit till att luckra upp den svenska Natoopinionen. Trenden har gått i den här riktningen redan en längre tid. Vi lever i mycket intressanta tider, säger Wallin.
Natoval i Sverige om tre år
Mycket pekar nu på att det svenska riksdagsvalet om tre år kommer att bli ett Natoval. Året därpå är det riksdagsval i Finland.
Karin Enström, tidigare svensk försvarsminister för Moderaterna och vice ordförande i svenska utrikesutskottet, menar ändå inte att en borgerlig valseger 2018 automatiskt betyder att Sverige skickar in en medlemsansökan till Nato. För att så ska ske måste också de Natokritiska Socialdemokraterna fås med på noterna.
– Jag önskar att jag skulle kunna säga att ett svenskt Natomedlemskap är nära förestående, men om det ska bli verklighet måste vi ha ett brett stöd för beslutet över blockgränsen.
Enström säger att man från svenskt håll noga följer med hur man i Finland resonerar i frågan.
– Om Finland skulle markera sin ståndpunkt tydligt, skulle det säkert påverka oss och vice versa.
Malena Britz, forskare och universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm ser det som sannolikt att Nato blir en valfråga. Men för att en medlemsansökan ska bli aktuell för Sveriges del, krävs ett klart högre folkligt stöd än 50 procent, bedömer hon. För att också Socialdemokraterna ska ändra ståndpunkt och bli Natoanhängare, tror hon att något som explicit påverkar folkopinionen måste ske.
– Låt säga att något skulle inträffa i Baltikum, spekulerar hon.