Norge visar missnöje med regeringens linje
Det norska lokalvalet blev ett misstroendevotum mot den sittande högerregeringen. I stället röstade väljarna rödgrönt och för en mer human flyktingpolitik. Regeringsmedverkan kostar på för högerpopulistiska Fremskrittspartiet, systerparti till Sannfinländarna.
STOCKHOLM – Vi har orsak att äta tårta nu, säger Jonas Gahr Støre, ordförande för Arbeiderpartiet, enligt NRK när resultatet i det norska lokal- och regionalvalet är klart.
Och det firandet kan han nog unna sig. Det socialdemokratiska partiet får 33 procent av rösterna, ökar med 1,3 procentenheter från föregående val och blir störst i sjutton av nitton regioner, fylken.
Statsminister Erna Solberg tvingas däremot svälja en brakförlust. Hennes borgerliga Høyre backar med 4,7 procentenheter och landar på bara drygt 23 procent. I hemstaden Bergen är förlusten speciellt stor, men man förlorar också makten i Oslo och Tromsø.
Rasmus Hansson, språkrör för Miljøpartiet De Grønne, kan i sin tur självsäkert blicka både åt det blå höger- och det röda vänsterhållet och meddela att hans parti samarbetar med dem som ger bäst miljöpolitik. Det gäller i synnerhet i Oslo där hans parti får mer än åtta procent av rösterna och där det sannolikt blir en rödgrön allians tillsammans med Arbeiderpartiet.
På riksnivå landar De Grønne inte på mer än 4,2 procent men ökningen från föregående val är stor, 3,4 procentenheter, och visar att miljöpartiet på allvar börjar vara något att räkna med.
Flyktingfråga avgörande
Ja, för regeringspartierna Høyre och Fremskrittspartiet blev valet en förlust medan Arbeiderpartiet, Miljøpartiet De Grønne och också Senterpartiet segrade, Arbeiderpartiet kanske främst i tyngd av största oppositionsparti.
– Det är en signal till regeringen att man inte är nöjd med deras insats, säger Johannes Bergh, forskare vid Institutt for Samfunnsforskning i Oslo.
Det handlar bland annat om väljarnas skepticism mot den kommunreform som regeringen tagit initiativ till. Den ska ge färre och större kommuner, i likhet med planerna i Finland.
Men det är i synnerhet den pågående flyktingkrisen som minskat väljarstödet för regeringspartierna. Fremskrittspartiet har i enlighet med sin invandrarfientliga linje gjort utspel med uppmaning att kommuner inte ska ta emot fler flyktingar, och också Høyre har en stram inställning.
Valresultatet speglar att många norrmän inte delar regeringens syn.
Förlorar Stortingsvalet?
I många kommuner och städer blir det nu maktskifte, men valet har också betydelse på riksnivå. Johannes Bergh säger att regeringen måste ta allvarligt på signalen från väljarna och börja visa politiska resultat. Annars är det mycket sannolikt att regeringspartierna förlorar makten i följande Stortingsval som hålls om två år.
Som en mer akut åtgärd kan Erna Solberg komma att byta ut några ministrar tror han.
För Fremskrittspartiet har ett stöd på under 10 procent setts som en slags kritisk gräns. Nu är man nere i 9,5 procent, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter från förra lokalvalet, och diskussionen om partiets regeringsmedverkan är i gång. Jan Arild Ellingsen, Stortingsrepresentant, säger till Aftenposten att "det vore ignorant att inte ta den debatten".
Högerpopulistiska Fremskrittspartiet har många likheter med Sannfinländarna politiskt, och också i det att båda sitter i regeringen sedan senaste riksdagsval.
– Det är mycket som tyder på att det inte är så bra för Fremskrittspartiet att sitta i regeringen. Det är vanskligt att både vara i opposition och ha en position samtidigt, säger forskaren Johannes Bergh.
För ett parti som i hög rad byggt på att kritisera den politiska eliten kostar det på att bli en del av den och tvingas ta ansvar för politiken.