"Själv hade jag satt tusentals i fängelse vid det här laget"
Reformerna i Ukraina går framåt, men så länge rättsväsendet är svagt undergrävs reformarbetet. Det säger Ukrainas handels- och ekonomiminister Aivaras Abromavičius i en HBL-intervju.
– Det här är naturligtvis inte vad folk har väntat sig. De har förväntat sig mycket mer. Om jag vore allmän åklagare i Ukraina skulle jag ha satt tusentals personer i fängelse vid det här laget, säger Ukrainas handels- och ekonomiminister Aivaras Abromavičius.
Abromavičius är litauer och en av tre ministrar med utländsk bakgrund i Ukrainas regering. Vi träffas på YES-konferensen, en årlig konferens i Kiev där höga ukrainska, europeiska och amerikanska beslutsfattare samlas.
Abromavičius räknar i snabb takt upp reformerna som har gjorts.
– Vi har nyligen höjt gaspriserna och det är mycket impopulärt. Men faktum är att det kommer att minska korruptionen och höja energieffektiviteten. Vi har städat upp bankerna och skalar bort byråkrati, underlättar olika procedurer överallt inom jordbruk- och transportsektorn.
Korruptionen kvarstår
Men, säger Abromavičius, för väljarna är det största problemet korruptionen och det svaga ukrainska åklagarväsendet. Det är till exempel betecknande att inte en enda ekonomisk brottsling fortfarande har dömts.
– Folk vill ha de fula fiskarna i fängelse och det sker tyvärr inte. Jag har inget svar på varför. Om jag var allmän åklagare skulle inte visa någon nåd. Ukrainarna vet att lagbrotten som pågick under förra regimen fortsätter. De här människorna borde straffas.
Nytt blod i regeringen
Att Abromavičius och flera andra personer med utländskt medborgarskap rekryterades som ministrar i Ukrainas regering var ett medvetet drag. Målet var att vädra ut varenda rest av gammalt sovjetarv och få in beslutsfattare som saknar egna intressen i ett samhälle där beslut ofta fattas i parallella strukturer styrda av oligarkerna. Själv har Aivaras Abromavičius ett förflutet i investeringsbranschen – han arbetade för det svenska investeringsbolaget East Capital i över tolv år och hann också vara delägare.
Att ha en egen förmögenhet är en fördel om man ska arbeta som minister för en barskrapad stat.
– Min lön som handels- och ekonomiminister är ungefär 200 dollar. Mina underlydande tjänar mer – jag har skurit ned på antalet anställda och höjt lönerna för dem som blev kvar. När jag började på ministeriet i Kiev hade det 1 240 anställda. Nu är vi 800 och i höst ska jag skära ner ytterligare 20 procent. Tjänstemännen har fortfarande mycket låg utgångslön, men med alla bonus som läggs på tack vare de inbesparade pengarna kan vissa tjäna upp till 1 000 dollar.
Själv tjänar ni alltså 200 dollar?
– Ja. Jag har inte ställt upp som minister för pengarnas skull, jag har mina egna inkomster. Enligt skatteverkets senaste uppgifter är jag en av regeringens mest förmögna medlemmar.
Betyder det att man måste vara en förmögen person för att vara minister i Ukrainas regering?
– Ja, så länge vi har så löjligt låga löner. Själv anställer jag bara personer som har tillräckligt med egna resurser för att kunna jobba i praktiken gratis i mellan ett halvt och två år. Under tiden gör vi reformer som ska dra upp lönerna. Jag genomför reformerna, sedan överlämnar jag stafettpinnen till någon som förhoppningsvis är ännu mer dedikerad än jag. Och så återvänder jag till den privata marknaden och tjänar pengar igen.
Abromavičius kollega, finansminister Natalie Jaresko, är född i USA. Hälsovårdsminister Alexander Kvitasjvili är georgier. Ukrainas biträdande riksåklagare och vice inrikesminister är också georgier. När ukrainska regeringen håller möte talar ukrainarna ukrainska, medan Abromavičius och Kvitasjvili talar ryska.
– Ibland uppmanas vi att tala engelska av premiärminister Arsenij Jatsenjuk. Men oftast blir det på ryska. Jag förstår ukrainska perfekt och för mig fungerar det som för er i Norden, mellan svenskan och norskan till exempel. Var och en talar sitt språk, det är mycket pragmatiskt, säger Aivaras Abromavičius. Han talar för övrigt också lite svenska efter att ha bott några år i Stockholm.
Ni blev ukrainsk medborgare då ni utsågs till minister och enligt ukrainsk lag kan man inte ha dubbelt medborgarskap. Hur kändes det att ge upp sitt litauiska medborgarskap?
– Det har jag inte behövt göra än, jag har fortfarande kvar mitt litauiska medborgarskap. Ukraina har gett mig två års betänketid. Men om jag fortsätter i ukrainsk politik kan jag förstås bara vara medborgare i ett land.