Nervös väntan på räntebeslut
I somras ansågs det mer eller mindre givet att Fed höjer den amerikanska styrräntan vid sitt septembermöte nu på torsdag. De senaste veckornas oro över Kinas ekonomi har gjort att allt fler nu tror att höjningen skjuts på framtiden.
Det har varit svängigt på världens aktiebörser de senaste veckorna, med kraftiga fall vissa dagar och ordentliga uppgångar andra dagar. Turbulensen har varit stor framför allt i Kina där en övervärderad marknad korrigerats ner till mera rimliga nivåer. I övriga världen är det snarare tecknen på en avmattning i den kinesiska realekonomin som gjort finansmarknaden orolig.
Ytterligare en faktor som fått aktiekurserna att pendla är en förestående amerikansk räntehöjning. Den amerikanska styrräntan har legat på historiskt låga noll procent ända sedan december 2008. Det var då centralbanken Federal Reserve, när finanskrisen hade härjat som värst, fattade det radikala nollräntebeslutet.
Syftet var att få i gång ekonomin som hade stannat av på grund av finanskrisen. Förutom att i ett tidigt skede slå till med nollränta har Fed under de gångna åren stödköpt obligationer för stora belopp.
Farligt höja för tidigt
Centralbankens politik har gett resultat. Under andra kvartalet i år låg den amerikanska bnp-tillväxten på 3,7 procent. Arbetslösheten är nu 5,1 procent, den lägsta nivån på sju år, och nästan så lågt man kan komma eftersom det i praktiken aldrig går att nå en nollprocentig arbetslöshet.
Det här är siffror som Europa bara kan drömma om.
Principen är att en centralbank sänker styrräntan för att få fart på ekonomin. På motsvarande sätt höjs räntan när ekonomin börjar växa, för att förhindra en överhettning. Mot den bakgrunden kan det tyckas överraskande att den amerikanska styrräntan fortfarande – sju år efter sänkningen – ligger kvar på noll, trots att landets ekonomi mår bra. Men det är farligare att höja för tidigt än för sent, eftersom en tidig höjning lätt kväver en gryende ekonomisk aktivitet som då blir svår att få i gång igen.
Feds mål är ändå att efter nollränteepoken leda in sin penningpolitik på ett mera normalt spår. Det här för att mota framtida bubblor och skenande inflation, även om några sådana risker inte alls är överhängande i dag.
Vid sitt senaste räntemöte i somras lät Fed räntan ännu ligga kvar på noll, men man noterade de positiva tecknen i ekonomin och öppnade dörren för en höjning vid sitt nästa möte. Det mötet hålls nu på torsdag.
Låg inflation
Tidigare i somras ansågs det nästan givet att räntan höjs nu i september. Sedan dess har många bedömare börjat tveka. En orsak är den nyväckta oron över den kinesiska ekonomin, där en avmattning kan få effekter också på resten av världen. Andra orsaker är att Fed vill försäkra sig om att sysselsättningsläget i USA verkligen är tillräckligt bra, samt att inflationen är på väg mot målet 2 procent.
På de här punkterna finns en del frågetecken. Den senaste sysselsättningsrapporten med en blott femprocentig arbetslöshet var en positiv nyhet. Däremot nådde antalet nytillkomna jobb, 173 000 stycken, inte upp till förväntningarna på över 200 000.
Samtidigt är inflationen fortfarande låg. Lönerna har inte stigit i någon större omfattning, och ett lågt pris på olja och andra råvaror håller nere inflationstrycket. Enligt banken SEB väntas USA-inflationen ligga på 1,2 procent nästa år, det vill säga en bra bit under 2-procentsmålet.
Därför tror många bedömare nu att Fed låter räntan ligga kvar på noll ännu vid sitt torsdagsmöte. Bland annat rekommenderar Internationella valutafonden IMF att Fed väntar med sin höjning av omtanke om den globala ekonomin och finansiella stabiliteten. Inifrån Fed hörs blandade signaler, dels från ledamöter som förespråkar en höjning och dels från dem som vill avvakta.
Att börskurserna stigit flera år i rad är i stor utsträckning de låga räntornas förtjänst. Aktiemarknaden gillar nollränta och en serie förestående höjningar riskerar nu få börsen på sämre humör – paradoxalt nog, eftersom en räntehöjning är ett tecken på att ekonomin de facto mår bra.
För realekonomin innebär en räntehöjning att den amerikanska dollarn förstärks, vilket är till nackdel för landets exportindustri, men gör samtidigt importen billigare för den stora varuimportören USA.
Kina förlorar på en höjning
Den europeiska exportindustrin gynnas av en dollar som är dyrare i relation till euron. Förlorarna är däremot Kina och andra tillväxtmarknader. Kinesiska yuanen följer i stor utsträckning dollarns värde och en starkare dollar eliminerar i viss mån effekten av den senaste tidens kinesiska devalveringar.
Också denna vecka lär bli orolig på börsen. Även om Fed beslutar sig för att ännu inte höja räntan tror de flesta bedömare ändå på en höjning före årsskiftet. Fed håller två räntemöten ännu i år, i oktober och december.
Oavsett när höjningen inträffar är spekulationerna om tidpunkten en påminnelse om hur världsekonomin går i otakt: USA tuffar på medan den europeiska tillväxten är svag och Kina ser ut att bromsa in.