Allt fler röker på

Beslag av cannabisprodukter, cannabisodlingar och brott relaterade till cannabis sysselsätter polisen i allt högre grad. När beslagen av cannabisväxter tidigare var 3–4 små krukor i en vanlig lägenhet är det i dag stora odlingar i hyrda hallar man hittar.

Kriminalkommissarie Pälvi Suokas som också är chef för avdelningen för organiserad brottslighet på polisen i Tavastehus är ordentligt oroad.

– Vi ser bara toppen av isberget men av det kan vi dra vissa slutsatser. Cannabisodling är en enorm business. Fröna man odlar i dag är förädlade för att ge en stor blomskörd som är starkare än förr. De stora odlingarna visar att det finns en enorm efterfrågan på cannabisprodukter.

För tio år sedan var ett vanligt narkotikabeslag en klump hasch i en ficka. I dag är det marijuana som gäller, och mycket mer frekvent än tidigare.

– Odling av cannabis i hemmen har ökat explosionsartat. Det är lätt att få tag på allt man behöver på internet, från frön till bevattningssystem. Den ekologiska tanken har slagit igenom bland cannabisodlarna också, man odlar sin egen drog.

Pälvi Suokas ser en stor risk för utslagning och är mycket orolig över utvecklingen att framför allt unga i högre grad än förr röker cannabis.

– Problemet med cannabis är att man oftast blir nöjd och avslappnad av att röka på, man går in i sig själv och mår bra. Cannabis gör också att man börjar tycka att ingenting har någon betydelse. De användare vi träffar på sköter inte sin hygien, deras bostäder ser förskräckliga ut, de har inga framtidsplaner utan lever bara just nu.

För och emot

Pälvi Suokas är helt emot en legalisering av cannabis. De länder där det blivit lagligt att använda cannabis och odla för eget bruk är länder där de sociala skillnaderna är stora.

– Blir cannabisanvändning lagligt har det stora verkningar på vårt samhälle. De sociala klyftorna blir större, säger hon.

Timo Larmela är ordförande för Cannabisföreningen i Finland som jobbar för att det i framtiden ska vara lagligt att använda cannabisprodukter och att odla växten. Han betonar att rätten ska gälla vuxna och för eget bruk, inte minderåriga eller odling för försäljning.

– Vårt primära mål är att legalisera cannabis. Det andra och mera långsiktiga är att lagstiftningen ska förändras så att den omfattar hela kedjan från odling till försäljning.

Med det menar Larmela att vi behöver en lagstiftning i vilken det bestäms hurdan kvalitet cannabisplantor ska ha, hur produkterna ska framställas, vilka som får sälja och åt vem. En laglig försäljning av kvalitetskontrollerad cannabis till personer i en viss ålder skulle enligt Larmela vara en klar förbättring mot läget i dag.

– I dag är försäljningen helt vild, i och med att den är olaglig. Vem som helst kan köpa cannabis, också helt unga personer, säger han.

Det går åt enorma resurser till att bötfälla och bestraffa personer som har rökt cannabis, och de resurserna tycker Larmela att kunde användas till annat. Föreningen jobbar för en attitydförändring så att den som använder cannabis varken bestraffas eller bespottas.

– Det är en sak att odla cannabis för eget bruk och en helt annan att odla för försäljning, säger Timo Larmela.

Nygammal förening

Cannabisföreningen i Finland grundades 1991 och har varit verksam sedan dess. Genast då den nygrundade föreningen skulle registrera sig stötte den på patrull.

– Det uppstod en ordentlig polemik kring oss och saken diskuterades bland annat i riksdagen som beslöt be polisen utreda om vi är olagliga eftersom vi jobbar för att cannabis ska legaliseras.

Föreningens ansökan till föreningsregistret avslogs, man överklagade och klagade, bland annat ansågs en cannabisförening vara mot god sed och bedriva hälsovådlig verksamhet.

– Vi överklagade till människorättsorganisationen i EU som kom med uttalandet att vi borde få registrera oss. Men det gick ändå inte.
2009 gjordes ett nytt försök, med avslag som följd. Efter att Högsta förvaltningsdomstolen gått på EU:s linje kunde föreningen äntligen registrera sig i fjol.

– Skillnaden märks egentligen på vår status. Man tar oss mera på allvar nu när vi är en registrerad förening.

Cannabisföreningen samarbetar med andra föreningar med att ordna seminarier, evenemang och på annat sätt väcka diskussion om cannabis. Tvärt emot vad man kunde tro har föreningen ett relativt bra och nära samarbete med en del av föreningarna om arbetar mot droger.

– Vi har ett gemensamt intresse, att folk inte ska bli beroende av cannabis. Risken att man blir det är mindre om det är lagligt, tycker vi, säger Timo Larmela.

Allt vanligare

Att cannabis blivit allmännare i Finland syns i statistiken. För tio år sedan var de flesta förare som straffades för rattfylleri berusade, i dag är allt fler påverkade av droger. Snabbtester som de som länge funnits för att mäta alkoholhalten hos förare finns nu också för droger.

– Det är lättare att avgöra när man är i kördugligt skick efter att ha druckit alkohol än vad det är efter att man rökt på, säger Pälvi Suokas.
Straffet för innehav av cannabis är dagsböter, i allmänhet tio dagsböter, om man är myndig. Är användaren yngre kopplas socialen in och man försöker genom samtal och upplysning ändra den ungas attityd till droger och styra den unga till vård. Odlar man cannabis för försäljning kan man dömas till villkorligt fängelse.

– Straffen är långt ifrån tillräckligt stränga. En villkorlig fängelsedom avskräcker inte, den påverkar inte den dömdas liv på minsta sätt.

En person som har alkoholproblem avslöjas ganska snabbt på jobbet, men det kan vara svårare att avgöra om en kollega som beter sig konstigt är drogpåverkad.

– Ofta tycker man själv att man är i arbetsfört skick, men kolleger och arbetsgivare reagerar på att man inte gör ett bra jobb. En som röker på varje kväll är avtrubbad på jobbet följande dag.

Många försvarar sin användning med att det är vars och ens eget val om man vill använda droger.

– Det är aldrig så. Droganvändning, oberoende av vad det gäller, har alltid skadeverkningar på andra, säger Suokas.

Drog som drog

Cannabis beskrivs ofta som en mild drog, och begreppet gör Pälvi Suokas frustrerad.

– Cannabis lagras i könscellerna och hur de påverkar en märks först i nästa generation. Det är verkligen inget milt med det, säger hon.

Timo Larmela å sin sida anser att det är bakvänt att cannabis jämställs med heroin och kokain eftersom de alla klassas som droger.

– Cannabis är en drog precis som alla andra droger. Men vi vill att man skiljer på cannabis och på de tunga drogerna, säger han.

Att cannabisbruket ökat bland unga är oroväckande. Pälvi Suokas ser rött när hon hör någon lite äldre romantisera cannabisrökning.

– Den cannabis som odlas och säljs i dag är något helt annat än det som man rökte på 1960-talet. Men när en 16-åring hör pappa eller farfar tala om den tiden tror han att det är okej att röka på.

Suokas ser att vägen mot en minskad användning startar i hemmen.

– Uppfostra barnen till gott självförtroende och en hälsosam självkänsla. Och lär dem att se framåt och planera för framtiden.

Pälvi Suokas har själv två barn och har kunnat konstatera att det ibland är en utmaning att var förälder.

– Det är i barndomen attityder formas. Att bry sig om sitt barn och vara intresserad av vad barnen gör är en bra början, säger hon.