Påven väcker hopp på Kuba
Bilderna av revolutionären Che Guevara syns fortfarande överallt i Havanna, men det är en annan argentinare som just nu får mer av folkets uppmärksamhet. Påven Franciskus besöker ön i september. Förväntningarna är stora.
– Han kommer med ett budskap som så länge varit förbjudet. Ett budskap om att det är okej att säga vad man tycker, oavsett om det är i linje med vad kommunistpartiet anser. Det ger oss ett hopp om att förändringarna vi ser är på riktigt, säger Gloria Asunción.
Hon är medlem i en oberoende demokratigrupp som träffas regelbundet för att diskutera den politiska utvecklingen i landet. I dag har de bjudit in en jurist som ska föreläsa om landets grundlag.
Föreläsaren, WilfredoVallín, anser att det politiska klimatet är radikalt förändrat på Kuba. Frågan han ställer sig är hur hållbar förändringen är.
– Påvebesöket är viktigt. Han ses som en garant för att förändringarna på Kuba är på riktigt och bestående. Han som person har engagerat sig mycket i närmandet mellan Kuba och USA och har den trovärdighet som behövdes för att bryta dödläget. Dessutom hymlar han inte. Han säger klart och tydligt att regimen på allvar måste börja respektera yttrandefrihet och andra politiska rättigheter.
På ytan syns inte så stor skillnad. De gamla putsade amerikanska bilarna dominerar fortfarande stadsbilden i Havanna, tillsammans med slogans om revolutionen som "socialism eller döden".
Vågar ej tro
Turisterna är få och pungslås av taxichaufförer och souvenirbutiker. Av den omskrivna amerikanska turistinvasionen syns inte mycket, däremot vajar USA:s flagga fritt över den återöppnade ambassaden. Intill ligger anti-imperialisttorget som Fidel lät upprätta som en del av propagandakriget länderna emellan.
Journalisten Odelín Alfonso är en av grundarna till den oberoende journalistgruppen APLP (Asociación Pro Libertad de Prensa) och arbetar med webben cubaprensalibre.com.
– Problemet är att vi inte riktigt vågar tro på framstegen. Vi har blivit besvikna så många gånger tidigare, säger han.
Han berättar att staten och partiet fortfarande kontrollerar all offentlig media. Han hävdar att många journalister överger de statskontrollerade nyhetskanalerna för att jobba som frilansare för utländska medier, vilket också är bättre betalt.
"Lättare att andas "
Numera är det mycket mindre laddat för oppositionella kubaner att umgås med utlänningar. Däremot finns fortfarande restriktioner när det gäller offentliga, regimkritiska samlingar. Om större grupper samlas skulle säkerhetstjänsten gå in, säger han.
– Men det har blivit lättare att andas på Kuba. Ända sedan Fidel lämnade över makten till sin bror ser vi ett långsamt förändrat politiskt landskap där den auktoritära regimen får allt mindre utrymme att själva sätta dagordningen.
Utanför på gatan samlas en grupp människor. Men de är inte där för att demonstrera, utan för att snappa upp lite hett eftertraktad internetuppkoppling.
Kuba är ett av världens minst uppkopplade länder och nätet är fortfarande av modell 1991 – 2G.
Få har internet
Bara fyra procent av hushållen har internet. Alternativet är att köpa uppkoppling timvis i den parallella turistvalutan och surfa via de stora hotellen, eller de offentliga kioskerna. En timmes uppkoppling kostar motsvarandeknappt fem euro, vilket motsvarar ungefär en fjärdedels månadslön i den inhemska valutan. Och så omaket att sitta i ett dammigt gatuhörn och chatta.
President Raúl Castros regering erkänner att bristen på internetuppkoppling är ett problem, men vill samtidigt inte släppa kontrollen över delar av samhällsapparaten och riskera att folkets missnöje urartar.
Bakom kulisserna pågår fortfarande kampen mellan Raúl Castros falang, som står för en reformorienterad politik, och den mer traditionalistiska Fidel-falangen.
Fortsätter fly
Den åldrige Fidel Castro har låtit meddela att han inte tycker om förändringarna, men att han accepterar dem. Samtidigt pressar USA på om ökad liberalisering i utbyte mot slopade sanktioner.
– Det är idiotiskt hur de har försökt att fördröja det oundvikliga. Under tiden förlorar vi mark. Vi befinner oss i stenåldern, säger Carlos Alzugaray, professor vid Havannas universitet och tidigare ambassadör.
Trots den försiktigt positiva utvecklingen och den pågående normaliseringen av förbindelserna med USA fortsätter flykten från ön. Sedan överenskommelsen mellan USA och Kuba om att återupprätta förbindelserna har uppskattningsvis 40 000 kubaner flytt.
Osäkerhet är det som präglar kubanernas funderingar.
– Vad händer när Fidel dör? Kommer Raul verkligen att lämna makten vid valet 2017 som han lovat? Kommer regimen att våga pröva demokrati? Kommer blockaden att lätta? Jag vet inte svaren, men det är frågorna som vi alla funderar på, säger Odelín Alfonso.