"Det börjar påminna om Grekland"
Professor Seppo Koskinen varnar för att regeringens intrång i avtalskulturen leder till att enskilda arbetsgivare blir måltavlor.
Seppo Koskinen, professor i arbetsrätt vid Åbo universitet, säger att löntagarorganisationernas protest på fredag är fullkomligt laglig – även om den mitt under pågående avtalsperiod stoppar fabriker och sannolikt ställer till det för busspassagerare.
– Det är en politisk stridsåtgärd som riktar sig mot regeringen. Politiska stridsåtgärder är alltid lagliga, i det här fallet råder det absolut inget tvivel om saken.
Enligt Koskinen börjar fredagsprotesten påminna om storstrejkerna vi vant oss vid att se i Grekland.
– I värsta fall kommer vi hela tiden att ha någon grupp som protesterar mot regeringen någonstans. Efter fredag får vi också se om löntagarorganisationerna tar till tuffare tag.
Regeringens förslag till nya bindande regler för arbetsmarknaden skulle resultera i en ny typ av stridsåtgärder när de väl träder i kraft, misstänker han.
– Pressen kommer att riktas mot enskilda företag, eftersom det är lokalt man beslutar om bättre villkor. Det blir lättare för förtroendemän som representerar olika fackföreningar att samarbeta, sedan väljer personalen om de går med i protesten.
Ny skrämselmetod
De senaste dagarna har flera arbetsgivare gått ut och sagt att de inte har behov av att sänka nuvarande ersättningar eller ändra sjukpraxis. Det är också den rekommendationen Seppo Koskinen ger när han träffar företagsledare.
– Genom att göra det visar man att man är på samma sida som arbetstagarna. När kollektivavtalen löper ut kommer löntagarorganisationerna som skrämselmetod att rikta stridsåtgärderna mot vissa arbetsgivare, till exempel AKT mot företag inom exportbranschen. Det här borde alla inse.
Enligt honom blir det varken lätt för arbetstagarsidan eller arbetsgivarna efter regeringens giv.
– Eftersom arbetstagarna utgår från att de ska återfå förlorade förmåner kommer inga neutrala förhandlingar att föras de närmaste åren.
Koskinen tycker personligen att de flesta av förändringarna som regeringen presenterade i tisdags inte är så dramatiska, sett ur arbetstagarens synvinkel. Han vill inte ta ställning till behovet av att förbättra kostnadskonkurrenskraften, men utgår från att det ekonomiska läget tvingar arbetstagarna att komma emot på något sätt.
"Borde backa"
Rent principiellt tycker arbetsrättsexperten att regeringens besked handlar om en jättestor sak.
– Årtionden av överenskommelser ogiltigförklaras, och man inkräktar på organisationernas avtalsfrihet.
På individnivå är det förstås ett hårt slag.
– Kommun och stat har haft vissa förmåner i år och dag. Nu anser många att de valt karriär på fel grunder.
Det mest problematiska, enligt Koskinen, är om man fryser konflikten.
– Det här gäller frågor som man hittills lyckats komma överens om. Regeringen borde ta ett steg tillbaka och låta arbetsmarknadsorganisationerna se om de kan erbjuda bättre. Ingen vinner på att någon intar stridsställning, de här sakerna ska skötas tillsammans.
En västerländsk demokrati ska måna om att så mycket som möjligt sker i samarbete.
– Men det är såklart lagstiftaren som har makten.