"Lågavlönade och kvinnor drabbas"
Regeringens förslag drabbar många anställda inom den offentliga sektorn och servicebranschen. – Det är en mycket ful lista på förslag. Det är lågavlönade och kvinnodominerade branscher som drabbas, säger Rauno Vesivalo, ordförande för vårdfacket Tehy.
Regeringens förslag om att sänka söndagstillägget med en fjärdedel drabbar många inom vården. De offentligt anställda vårdarna får dessutom se sin semester krympa.
– Visst gör sänkningen ett stort hål i förtjänsten. För till exempel en närvårdare kan tilläggen för obekväm arbetstid utgöra 30 procent av hela inkomsten, så det är klart att sänkningen blir betydande. Vill man ha folk på jobb på sjukhus och vårdavdelningar också på söndagar och andra helger måste man vara beredd att betala för det, säger Tehy-ordföranden Rauno Vesivalo.
Enligt Vesivalo kan offentliga sektorns långa semestrar också betraktas som en kompensation för låga löner.
– Och för den som arbetar i tre skift, som vårdarna ofta gör, är en tillräckligt lång semester viktigt för återhämtningen.
Vesivalo har svårt att förstå att regeringen vill skrota förhandlingskulturen på arbetsmarknaden.
– I tio år har man planerat olika strukturreformer, utan att komma till skott. Varför sätter man inte fart på social- och hälsovårdsreformen och andra reformer för att få till stånd verkliga inbesparingar, i stället för att stjälpa en rad åtstramningar i nacken på arbetstagarna?
Det är de lågavlönade som drabbas hårdast om regeringens lista förverkligas, anser också ordföranden Ann Selin på servicefacket Pam.
– De som har det svårast och tjänar minst får det värre. Eftersom kvinnor tjänar mindre än män påverkas de också mer av nedskärningen i söndagstillägget.
Pam har räknat ut att en medlem som tjänar 2 000 euro brutto i månaden i snitt skulle förlora ungefär 5–6 procent av inkomsten, ifall alla regeringens förslag förverkligas.
– Det är klart att folk med låg lön också oftare kommer att gå på jobb sjuka, för att inte förlora en del av inkomsten. Så smittar de ned andra – hur klokt är det?
"Lek med elden"
Vesivalo och Selin får flankstöd i sin kritik av de andra arbetstagarorganisationerna och en stor del av oppositionen. Regeringen hade knappt avslutat sitt info förrän arga och bestörta pressmeddelanden började rassla in på redaktionerna.
– Regeringen leker med elden, säger tjänstemannacentralen STTK:s ordförande Antti Palola, som ser en utveckling från överenskommelser till diktat som ytterst oroande.
– Att tvinga fram lösningar genom lagstiftning skulle öka oron på arbetsmarknaden. Det kunde också öka oron i hela samhället.
Fackcentralen FFC anser att förslagen strider mot grundlagen, och vill att riksdagens grundlagsutskott tar ställning till dem. Ordföranden Lauri Lyly anser att regeringen med sina förslag skrotar den fria avtalsrätten, och varnar dessutom för att åtgärderna kommer att försvåra förutsättningarna för lokala avtal.
– Regeringen överger avtalsfriheten och i stället får vi en styv diktatpolitik. Är vi inte längre i samma båt? undrar Akavabasen Sture Fjäder på Twitter.
Också SDP-basen Antti Rinne anser att förslagen är ett fall för grundlagsutskottet, och Vänsterförbundets och De grönas ordförande är inte heller nådiga i sin kritik – även om det blir ett litet tack för förbättringarna i omställningsskyddet och ersättningen till företagen för familjeledigheter.
"Förslagen i rätt riktning"
Från oppositionen kommer ändå en applåd, från Svenska folkpartiet.
– Regeringen har underpresterat på många områden, men nu är den ute i rätt ärende. Det har länge varit uppenbart att det inte går att lyfta Finland utan arbetsmarknadsreformer, och de här förslagen går till många delar i rätt riktning, säger SFP-ordföranden Carl Haglund.
Hans största invändning är att det behövs fler åtgärder - sådana som handlar om att lösa till exempel matchningsproblematiken på arbetsmarknaden och att främja lokala avtal.
– De föreslagna åtgärderna är förstås inte något som någon vill ha, men eftergifterna ska göras för dem som inte har jobb – för att skapa jobb. Det är kärnan som ofta går förlorad i diskussionen, säger Haglund, som antar att SFP-gruppen kommer att ge regeringen sitt stöd för åtgärderna.
Också Finlands Näringsliv EK, Centralhandelskammaren och Företagarna i Finland tycker att regeringens förslag går i rätt riktning.
– Det är svåra beslut, men de blir viktigare dag för dag då den ekonomiska situationen blir allt dystrare, säger EK:s vd Jyri Häkämies, och hoppas på att regeringen går vidare med regeringsprogrammets reformförslag för arbetslivet.