Banken får fråga om politisk aktivitet
Efter tjugo år som kund hos Nordea med föregångare fick HBL-läsaren Vladimir von Witte under ett bankbesök frågan om han är rysk eller finsk och om han är politiskt aktiv.– Det var ganska överraskande. Delar banken upp folk enligt åsikt?
Det var då Vladimir von Witte var på banken för att avsluta sin hustrus konto som bankrådgivaren ville uppdatera en blankett. Den första frågan löd om von Witte är rysk eller finsk medborgare. von Witte, som är finsk medborgare, blev överraskad över frågan, men följande fråga var ännu mer överraskande.
– De frågade om jag är politiskt aktiv. Jag svarade att jag är obunden, men jag undrar ju på vilket sätt det angår banken?
På Nordea antar presschefen Anni Hiekkanen att det handlar om en blankett där banken samlar basuppgifter om kunderna. Enligt finsk lagstiftning ska banken identifiera sina kunder och ha kännedom om dem.
– Men frågan ska nog inte lyda om man är rysk eller finsk, utan vilken nationalitet man har.
Enligt Hiekkanen uppdateras uppgifterna med jämna mellanrum i samband med att kunden har ärende till banken, och man kan alltså bli tvungen att svara på samma frågor som man redan svarat på tidigare. Förutom grundläggande personuppgifter gäller det uppgifter om sådant som inkomster, verksamhet, penningflöden och servicebehov.
– Frågorna ställs till alla kunder, inte bara vissa, säger Hiekkanen.
Lagligt att fråga
Och ja, banken får faktiskt fråga om politisk aktivitet. Lagstiftningen förutsätter att banken ska veta om en kund är en person i en politiskt utsatt ställning eller en sådan persons familjemedlem. Med det avses personer som varit verksamma i en annan stats tjänst, till exempel som statschef, minister, ambassadör eller ledamot i direktionen för en centralbank. En finländsk politiker som är verksam i hemlandet betraktas inte som en politiskt utsatt person.
Varför är det här viktig information för banken?
– Det kan man fråga sig, men lagstiftningen och direktivet om penningtvätt förutsätter att bankerna ställer frågan. Att ha kännedom om kunden handlar om riskhantering. Men paragrafen om politisk utsatthet sitter väldigt dåligt i Finland, det är sällan vi har några sådana kunder. Och det handlar alltså om politisk aktivitet i en annan stat, förklarar Risto Karhunen, direktör för skadeskydd och säkerhet vid Finansbranschens Centralförbund.
Finländska medborgare verkar inte ofta som statschefer, parlamentariker eller sändebud för andra länder – varför ställdes frågan till en finländsk medborgare?
– Nej, de gör ju inte det, men frågan hör till frågebatteriet. Den ställs till alla nya kunder.
Fast den här personen hade varit kund hos samma bank redan i tjugo år?
– Kanske frågan inte hade ställts tidigare. Jag kan inte svara i ett enskilt fall.
Varför har banken aldrig ställt frågan till mig eller mina närmaste kolleger – är penningflödena för blygsamma?
– Jag kan inte säga exakt i vilka situationer banken ställer frågan, men det har nog ingenting att göra med kontots saldo.