"Resultat bygger på förtroende"
Regeringen satsar på mer digitalisering, men föreslår nedskärningar i det fotarbete som finns närmast de unga som behöver handledning. – Jag vill behålla rytmen, säger Niklas Sukanen som efter avbrutna studier tar ny sats på ungdomsverkstaden Sveps.
De har varit och handlat ingredienser för lunchen och varma smörgåsar står på bordet. Startgruppen och Nonstopverkstaden på Sveps har kommit i gång för hösten och här börjar vardagen formas.
Läs också: Hål i budgetförslaget för ungdomarna
– Startgruppen är där man får en början. Det kan gälla att få dygnsrytmen i skick eller komma över sociala hinder, säger Tariku Ahlfors, social tränare.
Benjamin Sågfors, 18, hör till dem som håller uppsikt över de varma smörgåsarna. Han har börjat i gruppen efter en period av personlig handledning med en uppsökande ungdomsarbetare.
Mötena med den uppsökande handledaren gav information om vilka alternativ som finns till buds, och erbjöd en lägre tröskel än att genast starta i en större grupp.
Nu när Sågfors deltar i gruppen anser han ändå att han skulle ha haft hjälp av att starta tidigare.
Benjamin Sågfors (i mitten) inledde hösten på Sveps verkstad. Tariku Ahlfors (t.v.) är social tränare och Johanna Baarman, (t.h.) uppsökande ungdomsarbetare. Foto: Leif Weckström
– Här finns en ömsesidig respekt mellan alla som inte finns i andra grupper. Om man kommer en timme försent till skolan får man genast kritik för det, men här är det en bra sak att man dyker upp, säger han.
Ifall Sveps inte fanns gissar Sågfors att han skulle ha varit hemma och tagit kontakt med arbets- och näringsbyrån. Ungdomsverkstaden erbjuder ändå en sysselsättning som upprätthåller rytmen på ett sätt man inte gör hemma, handledning och en plan B för dem som saknar studieplats.
– Det paradoxala med den offentliga servicen är att man ska må ganska bra för att klara det, säger Tariku Ahlfors.
"Var ska man börja"
För Niklas Sukanen, 19, som är med i arbetsträningen i Nonstopverkstaden som fungerar fem dagar i veckan, är det företagsbesöken och möjligheten att få arbetsprövningsplats som intresserar.
– Jag vill göra något och upprätthålla rytmen, säger Sukanen som berättar att han inte längre umgås lika mycket med sådana kompisar som inte vill göra något på dagarna eller har omvänd dygnsrytm.
Nu vill han hitta en sådan sysselsättning som han kan introduceras i på rätt sätt. Tidigare studier har blivit avbrutna.
– Jag gick en bilmekanikerlinje, men eftersom jag faktiskt byggt bilar själv så länge fanns det inget nytt att lära sig och jag tappade motivationen, säger Sukanen.
Merkonomstudierna var i sin tur alltför läsinriktade.
– Det fungerar inte om jag ska lära mig genom att läsa en bok, men om nån visar mig vad jag ska göra så går det bra, säger Sukanen som redan har en rad arbetserfarenhet från servicebranschen i sin cv och skulle föredra praktiska studier eller lärlingskap.
– Men var ska man börja – man behöver papper någonstans ifrån.
Allt från bostäder till jobb
I jakten på det som passar en själv ingår också personlig handledning och personalen på Sveps slår följe på olika ärenden i byråkratidjungeln, från bostads- och FPA-besök till studieplatser och arbets- och näringscentralen.
Regeringens satsningar på samhällsgaranti för unga och på digitalisering ter sig annorlunda ur det här perspektivet än ur regeringens.
– Det är alltför mycket som är nätbaserat. Bara på ett år har också arbets- och näringscentralerna blivit mer datorstyrda, men de unga vi jobbar med kan inte nödvändigtvis förutsättas kunna klicka sig fram till vad de behöver. För att få resultat krävs intensiv och djup handledning och inte bara att man pekar vart de ska gå, säger Johanna Baarman som är uppsökande ungdomsarbetare på Sveps.
– Myndighetsspråket är svårt och man ska vara ganska påstridig för att komma fram.
Att hitta svensk service kan också vara en utmaning. Sveps sköter den svenskspråkiga uppsökande verksamheten i hela huvudstadsregionen från Kyrkslätt till Vanda och av tio anställda är fyra uppsökande ungdomsarbetare för hela det området.
Mindre resurser skulle innebära fler unga per anställd och färre personliga möten, säger Baarman. Träffarna sker inte bara i början utan också i form av uppföljning, ett år efter att de handledda hittat en studie- eller praktikplats. Handledarna följer med tills de ser att det går framåt, och det kan vara allt från ett par träffar till en flerårig process där olika studier avbryts.
Verksamheten är därför känslig för stora ombyten.
– Man måste lyckas bygga ett förtroende.