Så här fungerar asylsökande
Hur länge måste asylsökande vänta på ett beslut? Får de asylsökande pengar? När får asylsökande börja jobba? Vi reder ut begreppen.
Hur många asylsökande räknar Finland med i år?
Hittills har över 6 300 personer sökt asyl i Finland i år. Antalet sökande har ökat i snabb takt, den här veckan har det till exempel kommit 300 personer över gränsen från Haparanda i Sverige – varje dag. Om det fortsätter beräknas antalet asylsökande i år vara mellan 25 000 och 30 000 i år. Fram till i går var den officiella prognosen 15 000. Inrikesminister Petteri Orpo meddelade därför att han tillsätter en arbetsgrupp för att handskas med situationen.
Hur snabbt behandlas ett asylärende?
Den genomsnittliga behandlingstiden för ansökningarna är ungefär ett halvår, men nu är situationen så svår att behandlingstiderna förlängs. Hur länge processen tar för en enskild asylsökande är svårt att säga, eftersom det beror på vilka utredningar som ska göras. När beslutet kommer behöver det inte betyda att väntan är över. På flykting- förläggningarna finns det asylsökande som har överklagat sina nekande beslut och väntat på domstolens beslut i sammanlagt sex år.
Får alla som kommer plats på en förläggning?
Det finns ett skriande behov av nya förläggningar. De existerande är överfulla, folk sover på golvet och i tisdags fick man ty sig till tält i Åbo. Nu varnar Migrationsverket för att platserna helt enkelt tar slut, och att folk hamnar på gatan. Det skulle vara omänskligt för de asylsökande men också försvåra myndigheternas jobb, som behöver kunna nå dem. I veckan meddelade verket därför att flyktingförläggningar kan öppnas också i kommuner utan att de lokala beslutsfattarna behandlat frågan.
Vad gör man på en förläggning?
På flyktingförläggningen får man mat och logi, på vissa ställen finns det gym och möjligheter att studera. Dessutom får man information om det finska samhället. Vem som helst kan inte gå in på de stora förläggningarna i Helsingfors, men de asylsökande får bjuda in gäster. Personalen vid förläggningarna kollar inte varje dag vem som är på plats, men om någon är borta många dagar ringer man till den asylsökande och frågar orsaken. De asylsökande har rätt att röra sig fritt, men de ska verkligen bo på förläggningen om de har plats där. Om de "försvinner", upphör mottagningstjänsterna och asylansökan avskrivs.
Får de asylsökande pengar?
De flesta asylsökande får en mottagningspenning för att täcka sina levnadskostnader. På förläggningar som erbjuder måltider är penningen mindre. För till exempel en ensamboende eller för ensamstående föräldrar är det 316 euro per månad, eller 93 euro om det serveras mat.
Får asylsökande jobba?
Asylsökande kan förvärvsarbeta i Finland utan uppehållstillstånd när tre månader, eller sex månader om personen saknar pass, har gått sedan asylansökan lämnats in. Det behövs ingen separat ansökan för att få jobba, men arbetsgivaren kan be den asylsökande om ett intyg från Migrationsverket som bevis för att inget uppehållstillstånd krävs.
Barn har rätt att gå i skola. Hur snabbt kan det ordnas?
I Helsingfors går det oftast inom en vecka, förutsatt att staden får information om barnen och att hälsokontrollen är gjord. Det första året deltar barnen i förberedande undervisning, som ordnas i skolor som ofta ligger nära flyktingmottagningarna. Grupperna har mellan 12 och 15 elever. I Helsingfors sker all förberedande undervisning på finska, men det finns inget hinder för att den går på svenska på en tvåspråkig ort. En del av de 16–17-åriga ensamkommande inkvarteras nu i folkhögskolor, där de också får utbildning.
Ökar oron i omgivningen när det öppnas en förläggning?
Migrationsverket har skött mottagningsverksamheten i över fem år och har inte hört om några allvarligare konflikter mellan asylsökande och ortsbefolkning. Däremot händer det att de asylsökande bråkar sinsemellan.
Vem jobbar på förläggningarna?
En förläggning med 200 platser har 15 anställda, 500 platser kräver ungefär 30 anställda. De flesta av dem är handledare, men det finns också socialarbetare och vårdpersonal. Varje förläggning har en chef.
Migrationsverket efterlyser fler lokaler, till och med privata bostäder, att hyra som tillfälliga förläggningar. Hur stort är intresset?
Enligt kommunikationschef Hanna Kautto får Migrationsverket många erbjudanden. En person håller nu på att registrera dem och ta reda på potentiella kandidater. Också folk som vill jobba på verket eller vid förläggningar ringer och skickar e-post.
Asylsökande får bo var som helst. Det är alltså inget hinder för privatpersoner att öppna sin dörr?
På Migrationsverket är tjänstemännen glada över att folk vill hjälpa, men vill påpeka att saken inte är så enkel. Det finns många öppna frågor som man först måste ha regler för – både med tanke på flyktingarnas och med tanke på hjälparna. Man vet inte hur länge de asylsökande behöver inkvartering, vad händer till exempel om värdfamiljen reser bort? Hur känns det om gästerna nekas asyl? Just nu är personalen vid förläggningarna så upptagna att de inte hinner ge råd till intresserade, även om det skulle betyda en bättre vardag för åtminstone några asylsökande. Migrationsverket håller ändå på att ta fram ett informationspaket.
Källor: Migrationsverket, Oravais flyktingförläggning, Helsingfors stad, Inrikesministeriet, Yle.