Ringhals stängning jämnar ut elpriser
De två äldsta kärnkraftsreaktorerna i svenska Ringhals stängs ungefär samtidigt som den tredje reaktorn i Olkiluoto borde vara redo för start. Men effekt försvinner från den nordiska elmarknaden.
I går beslöt det svenska kärnkraftbolaget Ringhals ledning att lägga ned de två äldsta reaktorerna vid kärnkraftverket senast 2020. Efter 2017 görs inga nya investeringar i reaktorerna. Det är i linje med huvudägaren Vattenfalls tidigare planer. Stängningen innebär att 1 750 megawatt försvinner från den nordiska elmarknaden, medan de två yngre reaktorerna blir kvar i drift.
Ungefär samtidigt borde ändå den tredje reaktorn i Olkiluoto vara klar att tas i kommersiell drift. Den har en effekt på 1 600 megawatt.
– Det här innebär att en del av effekten flyttar från Sverige till Finland, det kommer att jämna ut de stora skillnader i elpriset som finns just nu, konstaterar direktör Jukka Leskelä på Energiindustrin.
Han förstår den svenska kraftindustrins intresse av att köra ner en del av kärnkraften. Det är en realitet speciellt på den svenska marknaden att utbudet på el är större än efterfrågan och att elpriset därför är lågt. Lönsamheten försämras ytterligare av den svenska regeringens planer att höja effektskatten på kärnkraft.
Tyska Eon som är minoritetsägare i Ringhals hade ändå velat vänta med nedläggningsbeslutet.
Stor prisskillnad
I höst har prisskillnaderna mellan den el som köps i Finland och den som köps i Sverige varit större än på länge. Det finns gott om billig vattenkraft i Sverige och Norge och från Nordeuropa kommer el producerad med subventionerade förnybara energiformer. Överföringskapaciteten är ändå begränsad, så en stor del av den billiga elen når aldrig Finland.
– En stor del av importen från Ryssland har samtidigt fallit bort, så Finland har ett effektgap ungefär så stort som reaktor tre i Olkiluoto, säger Leskelä.
På lite längre sikt uppstår en effektbrist i hela Norden. I Sverige är det aktuellt att köra ner ytterligare två reaktorer de närmaste åren, reaktor ett och två i Oskarshamn. De ägs av Eon och Fortum och här är det Fortum med en minoritetspost på drygt 45 procent av bolaget som motsätter sig en förtida stängning. Det slutliga beslutet om Oskarshamn väntas i höst, men reaktor två har redan stått en längre tid.
På lite längre sikt närmar sig till exempel reaktorerna i Lovisa slutet på sin livslängd.
Men redan att fyra reaktorer försvinner från den nordiska marknaden inom några år innebär en stor förändring på marknaden, påpekar Jukka Leskelä.
– Jag tror att man gjort en felbedömning i den svenska energipolitiken när man lägger ner såpass många reaktorer i förtid, säger han.
Också om de övriga nordiska länderna har en kapacitet att producera el som normalt är större än efterfrågan kan alla länder ha svårt att täcka behovet under efterfrågetoppar, till exempel en mycket kall vinterdag då industrin rullar på för fullt.