Åkerholm: Finland styrs via backspegeln
Med nuvarande utveckling kan finländarna sluta drömma om höjd levnadsstandard, varnar ekonomen Johnny Åkerholm. – Risken är att de som har möjlighet flyttar bort, vilket sätter i gång en negativ spiral.
En svag produktivitetsökning, krympande arbetskraft och åldrande befolkning gör Finlands framtidsutsikter dystrare än folk verkar ha insett. Det säger Johnny Åkerholm, ekonom med lång erfarenhet från bland annat OECD, Finlands Bank, Finansministeriet och Nordiska Investeringsbanken.
– Utvecklingen leder till att den aktiva befolkningen kommer att sakna möjlighet att höja sin levnadsstandard. Det gör Finland oattraktivt jämfört med många andra länder. Risken är att de finländare som jobbar på en internationell arbetsmarknad hellre gör det någon annanstans, vilket lätt sätter i gång en negativ spiral.
Mot den här bakgrunden är Åkerholm förvånad över att det inte förs någon nämnvärd diskussion om hur vi ska skapa mer tillväxt, utan enbart om hur vi ska omfördela "eländet".
– All diskussion kring regeringsprogrammet och budgeten har handlat om vem som drabbas, när huvudfrågan borde vara om det skapar tillväxt.
Orsaken, säger han, är att vi svängt vår välfärdsmodell i en olycklig riktning. Tanken med modellen var att ge alla lika möjligheter, vilket under historiens gång varit mycket betydelsefullt, men …
– Vi tycks ha satt in ett nytt element i välfärden, att vi inte behöver förändras. Meningen var att välfärdssystemet skulle stödja aktivitet, men det har i alltför stor utsträckning börjat stödja passivitet.
Högt förädlingsvärde
Finlands ekonomiska problem beror som bekant till stor del på att landet har förlorat de viktiga elektronik- och pappersindustrierna, och dessutom också annan industri till följd av globaliseringen och digitaliseringen. Enligt Åkerholm kan den industri som försvunnit inte fås tillbaka, eftersom Finland inte kan börja konkurrera kostnadsmässigt med lågkostnadsländerna. Det skulle sänka Finlands levnadsstandard till en nivå som skulle få folk att söka sig härifrån.
– Därför måste vi få någonting annat i stället. Vad det är vet vi inte, men för att kunna upprätthålla vår levnadsstandard måste det vara någonting med ett betydligt högre förädlingsvärde än det vi blev av med.
Ett högt förädlingsvärde betyder enligt Åkerholm bland annat att det krävs mycket mera kunnande, och på den punkten borde Finland ha alla förutsättningar.
– Vi har satsat mycket på utbildning och forskning, men om någon till äventyrs lyckas sätter vi en straffskatt på dem. Hos beslutsfattarna verkar en omfördelning av inkomsterna vara viktigare än att skapa arbetstillfällen. Jag är inte ute efter ett samhälle som USA, Ryssland eller Kina med stora klyftor, men vi måste acceptera att de som tar risker och lyckas ska få bli förmögna.
Fast i gamla tänkesätt
Åkerholm anser att Finland är låst i gamla strukturer och försöker lösa framtidens problem med förlegade metoder. Han säger att vi borde sluta fundera på vad som blir nästa stora sektor, eftersom vi kanske aldrig får någon ny enskild, stor sektor. I stället borde staten skapa allmänna förutsättningar för att nya plantor ska uppstå.
– Vi har ett beteendemönster som varit anpassat till en ensidig struktur och som vi nu har svårt att ta oss ur när vi borde försöka få ett mera mångsidigt näringsliv. Vi kör via backspegeln.
Den förändring vi nu står inför är enligt Åkerholm en minst lika genomgripande strukturell omvandling som den som skedde på 1960-talet, när Finland övergick från en agrar landsortscentrerad ekonomi till en mera industribaserad, urbaniserad ekonomi. Digitaliseringen och automatiseringen kommer att leda till att det finns välbetalda jobb och dåligt betalda, men att mellanskiktet krymper. Den här utvecklingen borde samhället enligt Åkerholm göra sig redo för.
Hans råd till regeringen är att genomföra sådana strukturella förändringar som ökar förutsättningarna för företagsverksamhet, av vilka en ganska stor del har identifierats i regeringsprogrammet. Enligt Åkerholm vore det mycket bättre att identifiera tillväxtskapande åtgärder i stället för att börja angripa de offentliga utgifterna. Här ser han fria öppettider i butikerna som ett positivt beslut.
– Ifall vi bara höjer skatterna och skär i utgifterna kommer det på kort sikt att leda till ännu mindre tillväxt i ekonomin.
Bilden i omvärlden
Att Juha Sipiläs samhällsfördrag gick i stöpet har fått stor uppmärksamhet i Finland, men Åkerholm påpekar att ingen bryr sig ute i världen. Det beror på att den kraftiga betoningen av trepartsförhandlingar är ett högst finländskt fenomen.
Däremot är han oroad över att Finlands ekonomiska problem flera gånger uppmärksammats i internationella medier de senaste veckorna. Negativ uppmärksamhet kan leda till att stora investerare som sitter med finska statspapper i sin portfölj drar bort sina pengar, vilket får räntorna på statens lån att stiga. Om räntorna stiger så sjunker marknadsvärdet på statspappren, vilket kan få portföljförvaltarna att göra sig av med pappren innan värdet sjunker ännu mer.
– Om en tillräckligt stor investerare reagerar uppstår lätt en negativ spiral.