Många skolor slarvar med antimobbningsprogram
Statistiken visar lysande siffror, men i Helsingfors anser många unga att antimobbningsprogrammet Kiva skola inte fungerar. Professor Christina Salmivalli som utvecklat programmet kastar bollen till skolorna. – Det finns säkert stora problem med tillämpningen.
- Kiva skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning som utvecklats vid Åbo universitet och togs i bruk 2009.
- Ungefär 2 500 eller 90 procent av de finländska grundskolorna har registrerat sig som användare av programmet.
- I programmet ingår Kiva-lektioner med diskussioner och uppgifter, ett Kiva-team som består av vuxna i skolan som har till uppgift att ingripa i mobbningsfall och reda ut dem, synliga Kiva-västar på rastvakterna, en virtuell skolmiljö, ett dataspel och information till skolpersonal och föräldrar.
- Ett centralt mål är att påverka eleverna så att de i stället för att stödja mobbaren ställer sig på den mobbades sida och visar att de inte godkänner mobbning.
- Fram till 2011 finansierades projektet av undervisnings- och kulturministeriet.
Det var under en träff med beslutsfattare i våras som en grupp unga inom ramen för påverkningskanalen Krut lyfte upp problemen med skolmobbningen. Antimobbningsprogrammet Kiva skola, som tillämpas i nio av tio finländska skolor, fungerar inte, ansåg de unga. De var så många, så enhälliga och representerade dessutom så många olika skolor att staden beslutade gå vidare med saken. I går ordnades en diskussion mellan ungdomar, skolpersonal, tjänstemän och andra involverade.
– Det är en problematisk situation – statistiken visar goda resultat, men på individnivå är upplevelsen helt annorlunda. Det var en så stark signal att det är bra att utreda saken, säger Vesa Nevalainen, chef för elevvården vid utbildningsverket i Helsingfors.
De ungas kritik handlar till stor del om att antimobbningsprogrammet inte syns tillräckligt. I vissa skolor är programmet så osynligt att det enda tecknet på att programmet finns i skolan är lärarnas rastvästar. De unga vittnar om mobbningsoffer som inte fått någon hjälp, men också om sådana som fått det.
För professor Christina Salmivalli är kritiken bekant.
– Det handlar ofta om att programmet inte tillämpas rätt eller i tillräcklig grad, det budskapet får vi från föräldrar också. I många skolor finns säkert stora problem med tillämpningen. Men det är klart, ett sådant program finns inte som skulle få mobbning att försvinna helt och hållet.
Vesa Nevalainen bekräftar att antalet skolor som uppger att de har Kiva skola-programmet är stort, men att antalet sjunker betydligt då det blir fråga om tillämpningen.
– Ofta tillämpar skolorna bara delar av programmet, och då fungerar det ju inte lika bra.
Enligt uppföljningen som gjorts sedan Kiva skola startade år 2009 har antalet högstadieelever som upplever att de blir mobbade regelbundet sjunkit med en tredjedel. Antalet högstadieelever som anser att de mobbar har sjunkit med hela två tredjedelar i klass sju och åtta, och något mindre i klass nio.
Men eftersom uppföljningen hänger på att skolorna fyller i blanketter på nätet är det förmodligen bara i de mest aktiva skolorna som statistiken ser så här bra ut, vilket stöds av att trenden inte är lika positiv i den skolhälsoundersökning som utförs av THL, Institutet för hälsa och välfärd.
Satsar på trivsel
I Botby grundskola tillämpar man Kiva skola i arbetet mot mobbning, men för att förbättra trivseln och stämningen i skolan behövs mer än så, säger rektor Janika Wagner.
– Vi funderar mycket på trivsel och elevmedverkan. Vi har jobbat med skoldemokratiprojekt där eleverna får vara med och påverka sina aktiviteter och uppgifter så att de känns meningsfulla. Kiva skola-samtalen i sig är ett bra sätt att närma sig unga då något gått på tok, men enbart det räcker inte. Det behövs annat förebyggande arbete också.
Botby grundskola är också med i ett EU-stött Erasmusprogram mot mobbning.
– Nästa helhet vi ska ta itu med handlar om nätmobbning. Det är ett område där vi vuxna behöver hjälp av de unga eftersom det är de som finns på de sociala nätverken, inte vi. Vi har använt oss av olika infallsvinklar och sätt att behandla temana – genom film, tecknade serier, drama och sång till exempel, säger engelsk- och franskläraren Gun Sandholm, som koordinerar Erasmusprojektet.
Mina Storbjörk, Elisabet Wikström och Jenny Sittnikow som går på nian i Botby grundskola känner alla till Kiva skola.
– Tanken är fin, om systemet bara skulle fungera överallt. I vår skola fungerar det, men jag har kompisar som blivit mobbade i andra skolor som tycker att det inte alls fungerar, säger Jenny Sittnikow.
I lågstadiet och på sjuan har Storbjörk, Wikstöm och Sittnikow haft Kiva-lektioner.
– Men det räcker inte. Man borde tala mycket mer om mobbning, säger Storbjörk.
– Det skulle vara viktigt att gå igenom hur allvarligt mobbning är. Jag tror inte att alla riktigt inser hur mobbningen påverkar en människa och hela hennes liv, säger Wikström.