Amerikanska plan inte på demilitariserade zonen
Den misstänkta luftrumskränkningen skedde inte på Ålands demilitariserade zon.
Den misstänkta luftrumskränkningen skedde inte på Ålands demilitariserade zon, enligt de uppgifter som Försvarsministeriet fått. Det säger ministeriets kommunikationsdirektör Max Arhippainen.
– De uppgifter vi har fått tyder på att kränkningen inte har skett i den demilitariserade zonen, säger han.
Arhippainen kan inte kommentera planens exakta flygrutt.
Två amerikanska militärplan misstänks ha varit inne i finländskt luftrum söder om Åland i söndags. Enligt Finlands försvarsministerium flög de två C-17-transportplanen från öst mot väst vid femtiden på eftermiddagen. De misstänks ha varit inne i finländskt luftrum i drygt 15 minuter.
Också pressattaché Jeff Reneau vid USA:s ambassad var förtegen om fallet.
– Vi är medvetna om saken och utreder den, säger Reneau till FNB.
Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) meddelade genom sin medarbetare att han i det här skedet inte har något att tillägga till de uppgifter Försvarsministeriet offentliggjorde i går.
Fallet utreds nu av Gränsbevakningsväsendet. Utredningsledaren Rasmus Friman kunde inte i morse säga om man fick radiokontakt med planen eller om Flygvapnet gjorde en identifieringsflygning. Han kunde inte heller säga exakt var luftrumskränkningen inträffade eller hur långt in i finskt luftrum planen befann sig.
Det amerikanska försvarsministeriet Pentagons talesman kommendör Bill Urban sade på måndagsmorgonen till FNB att han inte har några uppgifter om att amerikanska flygplan har kränkt finländskt luftrum.
Vaksam behövs
Forskningsledare Sia Åkermark vid Ålands Fredsinstitut kommenterar territorialkränkningar i allmänna ordalag. Hon säger att det väldigt ofta talas om åländskt område eller området runt Åland trots att det inte alltid handlar om den demilitariserade zonen. Enligt Åkermark är det bra att vara klar med det.
– För det andra ska man vara väldigt vaksam med kränkningar. Det man kan se är att nya stater gör det här. Man har länge konstaterat i forskningen att aktiviteten från både väst och öst ökar, säger Åkermark.
– Och de ryska kränkningarna i Östersjön, som fått väldigt mycket uppmärksamhet, är lika problematiska, fortsätter hon.
Åkermark vill lyfta fram president Sauli Niinistös uttalande under hans Ålandsbesök tidigare i augusti om att inte trappa upp situationer förrän man känner till vad det rör sig om.
– Det ligger i Finlands, och också Ålands intresse att inte trappa upp situationer förrän man vet vad det faktiskt rör sig om. Jag tycker att det var bra sagt av presidenten. Sedan när gränsbevakningens utredning är klar ska det bli intressant att ta del av och utvärdera den.