Arkeologer delade om metalldetektorer
Metalldetektorn tjuter till och Pargasbon Stig Leivo stannar upp. Ljudet är högt och klart och koncentrerat mot en specifik plats. Det visar att det handlar om ett litet fynd och om metall som leder el. Kanske ett gammalt mynt?
PARGAS Enligt lagen bör Museiverket underrättas om alla fynd som är äldre än 100 år. Fynd som är yngre än så omfattas av hittegodslagen. Just nu får Museiverket ta emot fler fynd än det har resurser att behandla.
Gräver man fram ett silvermynt från 1600-talet kan man förstå att frestelsen är stor att stoppa det i fickan. Stig Leivo bedyrar ändå att det bara är första gången det svider att överlämna fynd till rättmätig instans.
– Man vänjer sig fort. För mig själv är det viktigaste att jag får utveckla min färdighet. Då man bland metallburkar som smulats sönder av gräsklippare hittar ett mynt eller en ring så känns det fint, säger Leivo.
Största delen av metalldetektorfynden är skräp från vår egen tid. Leivo berättar att man hittar några spritkorkar och bredvid dem glassplitter på varenda öde ö.
– Har man det här som hobby samlar man nog upp glassplittret också, oberoende om man är i skogen eller på stranden, säger Leivo.
Samarbete
Jorden i Finland är fullproppad med spår från det förgångna. Historien som döljer sig under marken intresserar både dem som letar med metalldetektor och arkeologer.
Forskaren Kaisa Lehtonen vid Åbo museicentral säger att största delen av dem som har metalldetektorer som hobby är ansvarstagande, men det finns förstås också ohederligt folk.
– Ibland får vi via letarnas diskussionsforum höra om något fynd som vi inte informerats om. Sådant folk sabbar ryktet för sådana som verkligen är ansvarstagande, säger Lehtonen.
Arkeologernas inställning till folk med metalldetektorer som hobby är delad och användningen av detektorerna är kontroversiell. Å ena sidan kan amatörerna utan att förstå det gräva i fornlämningar, å andra sidan kan de göra alldeles nya sorts fynd. Metalldetektorerna verkar ändå ha kommit för att stanna.
– Arkeologer har kanske alltför fastslagna uppfattningar om i hurdana miljöer man kan hitta fornlämningar. Personer med metalldetektorer som hobby har gjort fynd som kanske aldrig skulle ha hittats genom traditionell arkeologi, säger Lehtonen.
Till exempel hittade en amatör en ansenlig mängd silvermynt som härstammade från 1000-talet i Aura ådal i fjol.
Leivo säger att arkeologer ofta inte ens vet vad en metalldetektor klarar av. Högklassiga apparater kan till och med upptäcka förändringar i jordskikten.
– Det är till exempel fullt möjligt att se en gammal träpåle som förmultnat, eller en stenkonstruktion, säger Leivo.
Lehtonen har ibland fått hjälp av amatörer i sin forskning, och Leivo minns med värme ett arkeologsamarbete.
– Jag hittade ett väldigt välbehållet hängsmycke med en björntand. Då upplevde jag verkligen finnarglädje, säger Leivo.