Finland riskerar att hamna i skuggan
Solenergiproduktionen går starkt framåt ute i världen, men Finlands energi- och klimatpolitik subventionerar bara vind och ved. Våra största företag i branschen säljer till Danmark och Baltikum.
Vind och sol är små men snabbt växande energiformer. I Europa väntas produktionen av solenergi fördubblas de fem närmaste åren och globalt kan solen bli den största energikällan till 2050.
– Finland borde hänga på, men vi saknar ett nationellt mål för solenergi. Tariffer och subventioner är förbehållna vind och ved, och hushållen får inget stöd för solsatsningar. Det är kontroversiellt då EU betonar teknikneutralitet i subventionspolitiken, säger Raimo Lovio, professor vid Aalto-universitetet och ledare för projektet Fin-Solar som driver solenergibranschens intressen.
Solenergins andel av energiförsörjningen är marginell, men tillväxttakten öppnar marknader. Kina, Japan och USA är störst. I Europa är Storbritannien etta med en andel på drygt 7 procent av den totala elkonsumtionen förra året.
Marknader finns ute i världen och tekniskt kunnande i Finland, men hemmamarknaden är liten och investerarna försiktiga. Här har solenergibranschen gått bakåt tre år i rad. Det sägs ofta att solenergi inte duger i Finland eftersom solen skiner minst när det är som kallast och energibehovet störst.
– Solen skiner lika mycket i Finland som i Sverige eller i Tyskland. Det viktiga är att man planerar rätt, och till exempel kombinerar solenergi med jordvärme. Det gäller att optimera lösningen enligt behov, säger Jari Varjotie, vd för Savosolar som är pionjär i Finland på solfångare som ger värmeenergi.
- I Tyskland genererade solpanelerna 35 terawattimmar elektricitet eller knappt 7 procent av den totala elkonsumtionen 2014.
- Den solproducerade elen eliminerade ungefär 25 miljoner ton koldioxidutsläpp.
- Samtidigt som solpanelernas prestanda har förbättrats från 70 procent till 80–90 procent på drygt 20 år har deras pris minskat med 90 procent.
Savosolar exporterar till 18 länder, inte minst till Danmark där solenergi är stort. En fördel med värmeenergi, jämfört med solproducerad el, är att den går att lagra behändigare. En annan fördel är att solfångarna tar till vara en större del av energin än solpanelerna.
Att inhemska energibolag tvekar att satsa på solenergi beror enligt Varjotie på att de i första hand vill hålla elpriset nere på kort sikt. Han säger att investeringar i solvärme betalar igen sig över en längre tid, men därefter är avkastningen god.
Balterna beställer
För vanliga konsumenter är elproducerande solpaneler mer bekanta än solfångare. Bolaget Salosolar försöker övertyga till exempel kommuner att satsa på solpaneler.
– Vi investerar själva i de anläggningar vi producerar om en kommun inte vågar sig på att köpa direkt. Sedan säljer vi elen till kommunen. Inser de att det är lönsamt kan de senare köpa ut oss, säger vd Esa Areva.
Han skulle gärna se en lite modigare hemmamarknad.
– När inhemska kunder har begärt en offert funderar de en evighet och så begär de en ny offert. Från Baltikum får vi beställningar mycket snabbare.
Att panelerna producerar mest under sommaren fastän elbehovet är större om vintern är ingen olöslig ekvation, uppskattar Areva. Han gissar att batteritekniken når ett genombrott inom två år. Raimo Lovio påpekar att energi inte behöver lagras i den form den tas fram, i framtiden kan villaägare med paneler på taket göra vätgas av överskottet.
– Sedan kan de tanka bilen med väte.