Kyrkoflykten fortsätter trots stark tro
Invandringen breddar Europas religiösa profil, men framför allt fortsätter vår världsdel att sekulariseras. I Finland väntas banden till den lutherska kyrkan försvagas också framöver.
Sekulariseringen och invandringen är de två främsta skälen till att Europas religiösa landskap förändras. Det framgår av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Wirel, som gjort en fallstudie av Österrikes huvudstad.
Wienbornas religiösa profil har diversifierats på 40 år. Grafiken illustrerar två trender; dels blir katolikerna färre medan de som inte tillhör något trossamfund blir fler, dels breddas variationen då muslimerna och de ortodoxa går framåt.
– Generellt tappar religionerna fotfäste i och med att andelen som inte tillhör något trossamfund har ökat från 10 till 30 procent, sammanfattar rapporten som Wiens demografiska institut har publicerat.
Fallstudien är av allmänt intresse eftersom forskarna fastslår att samma mönster, med regionala variationer och särdrag, präglar hela Västeuropa. Förändringen är tydligast i större städer.
– Skalan är mindre hos oss, men utvecklingen går åt samma håll. Finland blir mera mångreligiöst, andelen som inte hör till något trossamfund kommer att växa klart, säger religionsvetaren och professorn i etniska relationer Tuomas Martikainen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Det beror på att kyrkoflykten väntas fortsätta samtidigt som de äldsta och mest kyrkotrogna generationerna går bort, och på att invandrarna med annan religiös tillhörighet blir fler.
Tro i och utanför kyrkan
I Wien är sekulariseringen den starkaste trenden, och dess drivkraft katoliker som lämnar kyrkan. Att folk sällan besöker kyrkan sänker ribban för dem att lämna den på sikt. Sexskandaler inom kyrkan ger bara den puff som får tvivlare att verkligen ta steget ut.
– Sedan det hos oss blev möjligt att lämna kyrkan med ett klick är det allt fler som gjort det i den moralpanik som upprört allmänheten i samband med vissa skandaler. Det är ett väldigt enkelt sätt att välja bort kyrkan, säger Tuomas Martikainen.
Han påminner om att sekularisering är mycket mer än kyrkoflykt. I Wien har forskarna vaskat fram att den religiösa intensiteten inte är lika stark som förut.
– Andelen som utövar sin tro och för vilka tron är viktig i det dagliga livet har minskat både i Wien och i hela Österrike, skriver Michaela Potancokova och Caroline Berghammer i sin uppsats i Wirel-studien.
Som motvikt till vanekristna kyrkomedlemmar finns det allt fler som utövar tro och ber utan att höra till något samfund. Av de samfundslösa i Wien är en fjärdedel religiöst aktiva. Tuomas Martikainen ser ett liknande mönster i Finland:
– Sättet att uttrycka andlighet har blivit mycket mer flexibelt. En ökande mängd söker personlig inspiration på olika håll, men de vill inte vara trogna endast en sanning.
Både den religiösa pluralismen och sekulariseringen är tydligare i Wien än i övriga Österrike, vilket är betecknande för hela Europa och dess storstäder. En annan trend är att yngre människor är svagare i tron, vilket bäddar för mer sekularisering på sikt.
– Också hos oss har yngre generationer i allmänhet ett svagare förhållande till den lutherska kyrkan, säger Martikainen.
Migration ger mångfald
Invandringen är den näst största orsaken till Wiens förändrade religiösa landskap. Utan invandring skulle stadens befolkning ha minskat från 1,6 miljoner till 1,2 miljoner på 40 år, men i stället har den ökat till 1,8 miljoner. De ortodoxa och muslimerna har blivit fler, men också invandrare har visat sig sekulariseras med tiden.
Muslimerna är den aktivaste religiösa gruppen i Wien i alla åldersklasser, men även här är de yngre grupperna svagare i sin tro. Eftersom de religiösa blandäktenskapen blir vanligare och eftersom blandäktenskap tenderar att försvaga religiositet lutar det mot än mer sekularisering framöver, också hos oss.
– Trenden är att alla invandrargrupper så småningom börjar påminna mer om majoritetsbefolkningen till sitt beteende, men det finns också skillnader beroende på social klasstillhörighet, säger Tuomas Martikainen.
Enligt Wirel-studien föder Wiens muslimer fler barn än katolikerna (som i sin tur får fler barn än de som inte tillhör något trossamfund). Högre utbildningsnivå korrelerar med färre förlossningar inom alla grupper. Det komplicerar för forskarna att ta fram en sannolik framtidsbild. Så även i Finland, säger Martikainen:
– Vi kan inte säga exakt hur vårt religiösa landskap kommer att se ut. Den religiösa mångfalden kommer säkert att öka, oklart hur mycket. Även om invandringen upphörde i morgon kommer andelen som inte tillhör den lutherska kyrkan att öka.
Nordamerika mer katolskt
Också Nordamerikas religiösa profil förändras. I ett kapitel i boken The Changing World Religion Map analyserar Anne Goujon vid Wittgenstein Centre for Demography and Human Capital och hennes kolleger hur protestantismen kommer att fortsätta att tappa mark medan katolicismen går framåt.
I Kanada var protestantismen största religion i varje folkräkning tills katolicismen gick förbi 1971. I dag är katolikerna överlägset flest. Också i USA har protestantismen gått tillbaka, men är fortfarande störst trots att katolicismen ökar genom inflyttningen från Mexiko.
Forskarna beräknar sannolika förändringar i hela Nordamerika över de 50 närmaste åren. Andelen protestanter beräknas minska från 45 procent 2002 till 34 procent 2062 medan katolikerna går framåt från 30 till 32 procent.
– Katolicismen kommer alltså inte att bli den största religionen i Nordamerika inom 50 år, men nära på, skriver forskarna.
En annan nordamerikansk trend är att andra världsreligioner ökar i andel, men de förblir små. Islam ökar mest på 50 år, men andelen muslimer stannar ändå vid cirka 10 procent, delvis för att även de sekulariseras och överger sin tro. Anmärkningsvärt är att gruppen utan religiös tillhörighet trots sekulariseringen ändå minskar en aning. Det beror mest på att de samfundslösa får klart färre barn än de som tillhör en kyrka.