Väyrynens offensiv kom av sig
På några dagar ställde sig 20 000 personer bakom Paavo Väyrynens initiativ till folkomröstning om Finlands euromedlemskap. Nu har den värsta ivern lagt sig, "bara" cirka tusen underskrifter tillkommer per dag.
När Paavo Väyrynen för drygt en vecka sedan lanserade sitt medborgarinitiativ för en folkomröstning om Finlands medlemskap i euron var intresset enormt. På bara fyra dagar nådde man 21 000 underskrifter.
Nu har takten mattats av. Dagligen tillkommer cirka tusen nya namn, i går på eftermiddagen hade initiativet samlat 31 000 underskrifter.
Paavo Väyrynen är inte orolig. I telefon från Kiev berättar han att insamlingen överträffat alla förväntningar.
– Den första rusningen berodde på att insamlingen fick stor publicitet i radio och tv, sedan mattades takten av, vilket var väntat. Men någon risk för att vi inte skulle nå 50 000 underskrifter finns inte, jag tror vi når målet ganska snart.
Redan i augusti börjar Väyrynen ordna Europaseminarier runtom i landet för att berätta om medborgarinitiativet och samla underskrifter.
– Målet är att nå betydligt mer än 50 000 namn. Därför fortsätter vi kampanjen också efter att vi nått gränsen. I vilket skede vi lämnar in initiativet till riksdagen får man sedan se.
Varför tror du att en majoritet i riksdagen skulle ställa sig bakom initiativet?
– Allt beror på antalet som undertecknat initiativet och på den allmänna opinionen. Nästan alla sannfinländska ledamöter har i sina svar i kandidattest meddelat att Finland skulle ha det bättre utan euron. En tredjedel av centerpartisterna är på samma linje.
Och vad säger Bryssel om nej-sidan vinner? Finland kan knappast bara meddela att nu lämnar vi euron, hej då?
– Det stämmer att man inte i grundstadgan skrivit hur ett land kan utträda ur euron. Men Jean-Claude Juncker har i fallet Grekland sagt att man har en plan för Greklands utträde. Då måste man också kunna ha en plan för Finland. Vårt utträde borde vara enklare att genomföra för vi är inte i skuldkris som Grekland.
En sak grämer Paavo Väyrynen, det är att Finlands Bank inte lade alla marksedlar i lager när euron infördes.
– Tyskarna har sina D-mark i förvar, men i Finland gick man in för att förstöra sedlarna, vilket var dyrt, i stället för att lägga dem i lager. Nu skulle de behövas.
Att Finland skulle använda mark och euro parallellt är inget stort praktiskt problem, anser Paavo Väyrynen.
– Till en början skulle värdet vara detsamma, senare skulle antagligen marken devalveras. Att vi använder mark internt och euro i kontakten med utlandet är ingenting nytt. Många länder använder på samma sätt dollarn som en parallellvaluta.
"Bara vägkost"
Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen anser inte att Paavo Väyrynens initiativ skiljer sig från andra medborgarinitiativ.
– Vi har fått en tredje form av initiativ till nya lagar, inte är det märkligare än så. Det vanliga är att regeringen ger en proposition som skickas till ett riksdagsutskott som beslutar ta upp lagförslaget till behandling, så sker helt enkelt för att regeringspartierna har majoritet i utskotten.
– Riksdagsledamöterna kan också lämna in en motion, som i allmänhet inte går vidare från utskottet för att regeringspartierna är emot. Nu har vi en tredje modell, medborgarinitiativ, som behandlas precis på samma sätt som andra lagförslag.
Vad händer om riksdagen godkänner förslaget och ordnar en folkomröstning om euron?
– Det innebär bara att en folkomröstning ska beredas. Först måste man stifta en lag och klart definiera vad en ja-röst och en nej-röst innebär och hur kampanjen ska drivas. Lagberedningen blir invecklad för det ska inte finnas rum för tolkningar. Först när lagen gått igenom alla behandlingar i riksdagen kan folkomröstningen ordnas.
Vad tror du händer om Väyrynens nej-sida vinner?
– Det är i högsta grad i det blå. En folkomröstning ger bara vägkost till regeringen. Men så är det med många riksdagsbeslut också, de utgör ett slags vägledning till regeringen om hur riksdagen vill ha det. Det är sedan regeringens sak att tolka och förverkliga riksdagens vilja.
Finland drabbas
I uppropet till medborgarinitiativ skriver Paavo Väyrynen att Finland har drabbats värre av medlemskapet i euroområdet än andra länder:
"Euroområdet har inte utvecklats som regeringen förutspådde i sitt meddelande till riksdagen 1998. Medlemskapet har skadat Finland och gett upphov till arbetslöshet och ett stort budgetunderskott. I strid med EU:s grundstadga har man börjat bevilja stöd till länder som råkat i ekonomiska svårigheter.
Därför föreslår vi att man ordnar en folkomröstning om Finlands medlemskap i euroområdet. I anslutning till den bör man öppet redogöra för vilka konsekvenser som hittills följt på medlemskapet med framtida hotbilder och risker.
Om en majoritet röstar för att Finland förblir medlem så godkänner man i praktiken att euroområdet blir en skuldunion och en övernationell federal stat. Om folkomröstningen däremot leder till att Finland lämnar euroområdet betyder det att vi vid sidan av euron tar i bruk en nationell valuta. Då skulle Finland ekonomiskt vara i samma ställning som övriga nordiska länder."