Turkiet står inför bittert vägskäl
Måndagens bombattentat som dödade 32 ungdomar väcker frågor om hur Turkiet handskas med Islamiska staten. Ankara måste fatta beslut om vad som utgör ett större hot – kurdiska frihetsdrömmar eller IS.
– Först och främst är det en stor sorg – det handlade om unga intelligenta människor som var i färd med att bygga upp Kobane, säger Toni Alaranta, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, på plats i Turkiet.
Men terrordådet vid kulturcentret i Suruç där över 100 människor skadades och 32 ungdomar dödades har också spätt på redan existerande interna schismer. I Istanbul har hundratals demonstranter dragit ut på gatorna i protest mot regeringen.
– Från morgon till kväll är det hårda spekulationer i medierna om vad som ligger bakom det hela, och oppositionen och styrande AKP träter kraftigt om frågan, säger Alaranta över telefon.
Vice premiärminister Bülent Arinçs tal sent på onsdag kväll väckte starka protester från kurdpartiet HDP, som i vårens val kammade hem 13 procent av rösterna, genom att ifrågasätta varför inga höjdare från HDP närvarade vid samlingen i Suruç.
Uttalandet kom som en reaktion på att president Recep Tayyip Erdogan anklagats för att inte ha garanterat tillräckliga säkerhetspådrag i staden som ligger intill den syriska gränsen.
Arinçs fråga träffade en öm punkt – i attacken som riktades mot socialistiska ungdomsinternationalen som koordinerade bistånd till Kobane dödades och skadades HDP-partimedlemmar och deras barn, skriver den turkiska tidningen Hürriyet.
Anklagelser duggar tätt
I går grep turkiska säkerhetsstyrkor tre personer som misstänks ligga bakom attacken mot två poliser som dödades vid den syriska gränsen. Kurdiska arbetarpartiet PKK:s militära gren tog på sig ansvaret för morden – och anklagade poliserna för att samarbeta med Islamiska staten.
– Det finns inget svart på vitt, men det är klart att alla oppositionella styrkor – även radikala – fritt fått agera kring den turkiska gränsen. Mycket har man valt att inte se, och det finns rapporter om att turkiska säkerhetstjänsten transporterat lass med vapen till den syriska sidan, säger Alaranta.
Orsaken till att Turkiet stigit in i en gråzon i frågan om IS hänger enligt Alaranta ihop med AKP-partiets vilja att stödja det muslimska brödraskapet i regionen. Det kräver att syriska presidenten Bashar al-Assad fråntas sin makt.
Turkiets roll i koalitionen som strider mot IS har väckt huvudbry. Sent i onsdags enades president Erdogan och USA:s president Barack Obama om att fördjupa samarbetet för att säkra gränsen till Syrien.
– I amerikanska tankesmedjor har man redan länge frågat sig varför landet som skulle vara den viktigaste allierade i kampen mot IS visat sig vara en av de mest motvilliga, och vilken nytta man har av dem som Natopartner, säger Alaranta.
Kritiskt val
Attacken i Suruç kan tvinga det turkiska styret att tänka om.
– Turkiet måste bemöta det här hotet. Folket köper inte att läget fortsätter så här, på något vis måste AKP visa att man reagerar.
I Syrien är det kurdiska YPG som aktivast tagit upp kampen mot IS, stödda av koalitionens flygräder, och samtidigt vunnit mer mark. Men Turkiet ser YPG som en utlöpare av terrorstämplade PKK.
– AKP:s styre tycks ha ett större problem med YPG än med att IS har kontroll över de här områdena. Utan tvekan står Turkiet nu inför ett val – vill landet verkligen föra en kamp mot kurderna eller mot Islamiska staten? Om inte förr så har veckans händelser drivit frågan till sin spets, säger Alaranta.
Vilken väg Turkiet än väljer befinner sig landet i en svår sits. Under de senaste veckorna har det uppdagats att IS rekryterar inne i Turkiet och att tiotals terrorceller kan vara aktiva i landet.
Attentatet i Suruç väcker spekulationer om att det var hämndaktion av IS mot att Turkiet riktat ljuskäglan mot syriska gränsen.
– Hotet av Islamiska staten är konkret, faran är utan tveka verklig. I synnerhet om Turkiet på allvar ställer sig på fronten i kampen mot IS, understryker Alaranta.