Kylan sätter Sibbo på kartan
När centralhandeln SOK:s nya logistikcentral står klar i Bastukärr i Sibbo kommer den att inhysa ett av Europas största kyllager. Men när det gäller bergvärmefältet som förser lagret med energi är man ännu snäppet vassare: det blir veterligen det största i världen. En ny enhet för värme och kyla körs i gång i augusti.
SIBBO – Det här är en stor byggarbetsplats. I ett skede var det den största i Finland efter reaktorbygget i Olkiluoto, säger Teemu Klingberg som är försäljningschef på energibolaget Adven.
Vi står på ungefär trettio meters höjd och tittar ut över fältet i Bastukärr där SOK:s centrallager för dagligvaror tar form. Under våra fötter har vi "värmebatteriet", en cylinderformad behållare med en kapacitet på över en miljon liter vatten. I den lagras värme som uppstår från olika källor i det sinnrika system som förser SOK:s logistiklager med både värme och kyla.
Företaget Adven fungerar som områdets energileverantör. Det betyder att Adven först planerar och bygger värme- och kylsystemen enligt SOK:s önskemål och sedan sörjer för att allt fungerar och att det inte uppstår avbrott i energiflödet.
– SOK önskade att koldioxidavtrycket skulle bli så litet som möjligt. Det har också lyckats, koldioxidutsläppet är endast 5 procent av vad det skulle vara om vi använde fjärrvärme. Eller utryckt på ett mer amerikanskt sätt: koldioxidutsläppet härifrån år 95 procent lägre än för motsvarade energimängd producerad med fjärrvärme.
SOK har redan ett centrallager för bruksvaror i Bastukärr. Det stod klart år 2012 och har en yta på sammanlagt sju hektar. För det lagret borrade Borgåföretaget Tom Allen bland annat över 160 stycken 300 meter djupa bergvärmebrunnar som förser byggnaden med både bergvärme och bergkyla. Under logistikcentralen för dagligvaror, som alltså nu byggs invid den första och som blir hela femton hektar stor, har Tom Allen borrat ytterligare 160 brunnar. När alla bergvärmebrunnarna kopplas ihop får man veterligen världens största bergvärmefält: på ingen annan plats i världen har man över 320 bergvärmebrunnar sammankopplade till ett och samma system.
Men med tanke på de jättelika lagerlokalerna kommer den väldiga kapaciteten att behövas.
Köld ger värme
Bruksvarorna som lagras i den nuvarande logistikcentralen behöver inte kylförvaras men när den nya centralen för dagligvaror blir klar kommer behovet av kyla i Bastukärr att skjuta i höjden. I själva verket blir det nya kyllagret för livsmedel ett av de största i Europa.
– Ett område på ungefär 5 hektar kommer att vara nedkylt till kylskåpstemperatur och ett annat på 2,5 hektar till frystemperatur. Kyleffekten som behövs till det här motsvarar 36 000 frysar eller 150 000 kylskåp för hemmabruk, säger Klingberg.
Och på samma sätt som kylskåp och frysar hemma i våra kök ger upphov till spillvärme så alstrar även kylkompressorerna i centrallagret värme, men i betydligt större skala. Klingberg gillar inte ordet spillvärme utan talar hellre om sekundärvärme. I det här sammanhanget är det också en mer beskrivande term eftersom värmen som uppstår inte går till spillo utan tas till vara. Den kan användas direkt för att till exempel värma personalutrymmen eller så kan den lagras i det tidigare nämnda värmebatteriet. Det kan lagra 70 MWh energi vilket motsvarar fyra enfamiljshus årskonsumtion.
Sekundärvärmen kan också lagras i berget i bergvärmebrunnarna för kommande behov.
Advens verksamhetsledare för fastighetsenergi, Timo Koljonen, säger att man till exempel under somrarna kan pumpa ner värme i berggrunden och använda den under vintern.
– Lastningsbryggorna vid logistikcentralerna kräver stora mängder värme vintertid. De måste alltid vara fria från is, annars händer det lätt att vi får långtradare på tvären och det skulle störa varuleveranserna.
För de riktigt kalla dagarna, när bergvärmen eller sekundärvärmen inte räcker till, har man även en brännugn som drivs med pelletar av förnybara material.
– Vi ville undvika att använda tung brännolja som reservkraft, säger Klingberg.
En geobiohybrid
Brännugnen, bergvärmefältet, värmebatteriet, värme- och köldkompressorerna samt värmekondensorerna på logistikcentralernas tak bildar tillsammans en så kallad geobiohybridanläggning. När den planerats har ledordet varit att optimera energiproduktionen så att så lite energi som möjligt ska gå förlorad i de olika processerna. Att logistikcentralerna behöver både värme och kyla spelar en avgörande roll för att energisvinnet ska hållas nere: spillvärme som uppstår på en plats kan lagras eller föras till ett ställe där värme behövs. Slutresultatet är att värme och kyla kan produceras på ett förmånligt sätt när anläggningarna är färdigbyggda.
– Förutom låga koldioxidutsläpp var det konkurrenskraftiga energipriset de viktigaste faktorerna som fick SOK att gå in för den här lösningen, säger Klingberg.
Geobiohybridanläggningen är såpass långt färdigbyggd att Adven ska börja testköra den i slutet av augusti. Men det tar ännu några år innan allt är på plats.
– Till en början kommer anläggningen att användas till att kyla eller värma inomhusluften i logistikcentralerna så att temperaturen är behaglig för arbetarna och till att hålla lastningsbryggorna vid logistikcentralen isfria. Centralen för dagligvaror tas i bruk i sammanlagt fem etapper fram till 2018 och först då fungerar allt i full skala. Men de första lagerlokalerna blir klara nästa vår och då kommer vi att börja behöva kylskåpstemperaturer.