Resurserna räcker för EU-flyktingar
Finlands kvot på 792 EU-flyktingar kan enkelt placeras på existerande flyktingförläggningar. "Nuvarande resurser och faciliteter räcker till, inget nytt behövs", försäkrar överdirektör Laura Yli-Vakkuri.
Om Finlands kvot på 792 båtflyktingar från Grekland och Italien är en besvärlig fråga för regeringen, och framför allt för Sannfinländarna och Timo Soini, så oroar EU-beslutet inte alls våra myndigheter.
– Det kommer årligen över 8 000 flyktingar till Finland. En tilläggskvot på 792 personer utgör inte många procent av det. Det handlar alltså om en mängd som är enkel att hantera. Vi har tillräckliga resurser, vi har tillräckligt med flyktingförläggningar, ingenting nytt behövs, allt finns, säger överdirektör Laura Yli-Vakkuri på inrikesministeriet.
Hon understryker att de första flyktingarna kommer till Finland tidigast i höst och att hela omfördelningen förverkligas under en två års period. Därför finns gott om tid.
Men de här människorna som lider nöd har inte gott om tid. Borde man inte transportera dem hit så fort som möjligt?
– Beslutet förverkligas säkert så snabbt det går. Men innan flyktingarna kan skickas vidare från Grekland och Italien måste EU-lagar som möjliggör en omfördelning stiftas. Juridiken måste sättas i skick innan transporten av flyktingar inleds och det tar några månader. Och när allt är klart är det alls inte säkert att Finland hör till länderna som först får sina flyktingar.
EU understryker att detta är ett engångsbeslut. Men om två år har säkert minst 60 000 nya flyktingar nått Italien och Grekland, antagligen betydligt fler?
– EU-kommissionen funderar nu på hur man ska kunna strypa flyktingströmmen. Det finns en agenda, man har ett brett sortiment olika åtgärder som man redan har börjat förverkliga.
Vad prioriterar man: att bränna smugglarnas båtar eller ordna fred i Syrien?
– Nu hamnar vi in på utrikespolitik. Jag är fel person att svara på den frågan.
Vörå i täten
I Finland är det de stora städerna som tar emot merparten av flyktingarna. Enligt Kommunförbundets utredning för 2014 tog Helsingfors emot närmare 500 flyktingar medan Vanda, Esbo, Tammerfors och Åbo tog emot mellan 200 och 300 per stad.
För Helsingfors motsvarar antalet 0,8 flyktingar per tusen invånare medan siffran för Vanda är 1,3 flyktingar.
I denna jämförelse kommer lilla Vörå med drygt 6 000 kommuninvånare tvåa i hela landet med 49 flyktingar eller 7,3 per tusen invånare. Före Vörå ligger bara Hirvensalmi med 10,3 flyktingar per tusen invånare.
Kommunstyrelsens ordförande Stig Svens vill inte svara på frågan om hur stor del av de 792 EU-flyktingarna som i slutändan landar i Vörå.
– Vi beslutar från fall till fall, jag vill inte gå händelserna i förväg. Vi har en lång tradition att ta emot flyktingar, men det gäller att ha någonstans att placera dem. Jag vet inte hur läget är just nu när det gäller faciliteter.
Enligt Stig Svens har fullmäktige ganska eniga stått bakom den frikostiga flyktingpolitiken.
– När det gäller opinionen ute i kommunen så finns väl alla åsikter företrädda hos oss i likhet med andra orter. Men hittills har vi varit överens om att ta emot sådana mängder som vi kunnat hantera.
Hurdana är era erfarenheter?
– Ingenting är problemfritt, men att vi fortsatt ta emot flyktingar visar att det mesta varit positivt.
Vad tycker du om den ganska egoistiska linje som Finland företrätt i EU?
– Jag låter bli att kommentera det som händer på ett nationellt plan.
Soini arg
Sannfinländarna protesterar mot EU-beslutet. Partiordföranden och utrikesministern Timo Soini skriver i ett meddelande till FNB att EU nu bryter mot sina egna regler.
– Dublinavtalet som förutsätter att asylansökningar behandlas i det land dit flyktingarna anlänt bör gälla. EU:s beslut kommer att uppmuntra människohandel och människosmuggling. Det försvårar möjligheterna att hitta en lösning och ökar kostnaderna.
– Sannfinländarna motsätter sig därför konsekvent den nya EU-linjen, skriver Soini från sin semester.