Hiv fortfarande problem i Finland
Ute i världen minskar hivsmittan snabbt, uppger FN. I Finland är det få som smittas men antalet smittor har ökat de senaste tio åren. Också fördomar och rädslor kring sjukdomen finns kvar – även i Finland.
Hivsmittan och dödligheten i aids har globalt minskat snabbare än vad man förväntat sig, uppgav FN:s aidsprogram på tisdag. Antalet nya fall har minskat med över en tredjedel under 2000-talet.
I Finland är situationen en annan: det är mycket få som smittas, cirka 160 personer om året – men fallen minskar inte i antal utan snarare ökar. Dödligheten i aids är ändå minimal i Finland. Globalt dör ungefär 1,2 miljoner människor i aids varje år. I Finland dog endast två personer i sjukdomen år 2014.
– Problemet i Finland och på andra håll i Europa är att människor testar sig alltför sent. Ungefär hälften av de 160 årliga smittofallen är egentligen flera år gamla och det försvårar sjukvården. Man måste låta testa sig genast vid minsta misstanke, säger Henrikki Brummer-Korvenkontio, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
I Finland finns det omfattande möjligheter att testa sig för hiv. Testet är gratis och anonymt – man kan även testa sig på en annan ort än hemkommunen. Om chansen finns att man har blivit smittad av hiv är ett test det enda sättet att fastslå smittan och påbörja vården.
Dödligheten i aids har minskat så mycket eftersom medicinerna blivit allt mera effektiva. I världen vårdas i dag 15 miljoner människor mot hiv. På grund av den effektiverade vården utvecklas hiv mera sällan till den dödliga sjukdomen aids. Enligt Brummer-Korvenkontio beror aidsfallen i Finland på att de smittade testat sig för sent eller att de inte tagit sin medicin.
– Det kan ta tio år (efter att man smittats) innan aidsfasen och symtomen börjar och då är det för sent. Tio år har man spridit sjukdomen – vården biter inte längre – ja, allt har gått åt skogen.
Fördomar och rädsla
Tidigare i sommar publicerade Yles aktualitetsprogram Kioski en video tillsammans med den hivpositiva Janne Antin. Videon blev en stor succé med över 5 miljoner visningar enbart på Youtube. Enligt Antin, vars idé videon var, kan den ha setts till och med 20–30 miljoner gånger.
På videon står Antin i Esplanadparken i Helsingfors bredvid en skylt med texten: jag är hivpositiv, rör vid mig. Videon visar att en del människor tar en omväg förbi Antin, medan andra går fram och ger honom en kram.
– På videon ser man att det fortfarande finns en del fördomar och rädslor mot hivsmittade personer. Vi talar om det liberala Finland, men ännu kan det förbättras, säger Antin.
Han bedömer att ungefär 80 procent av finländarna känner till och förstår vad hiv är tillräckligt bra. Den resterande femtedelen vet tyvärr inte tillräckligt. Den kan ha fördomar eller känna rädsla, vilket Antin tror beror just på att det inte finns tillräckligt med kunskap om sjukdomen.
– Det finns mycket information, alla vill bara inte ta del av den. Det finns ännu människor som tycker att det är en smutsig sjukdom. Jag har några vänner som efter att jag berättat om min smitta har tagit avstånd. De har helt enkelt inte varit i kontakt lika mycket, inte hört av sig, inte frågat om jag vill gå ut och göra något kul. På grund av det blir man lätt en enstöring.
Brummer-Korvenkontio anser också att hivsmittade kan bli stigmatiserade och diskriminerade. Enligt honom har stigmat avtagit under de senaste åren men det existerar fortfarande. Att hiv anses vara "knarkarnas sjukdom" tycker han att inte stämmer över huvud taget. Det är numera väldigt få som blir smittade av orena injektionssprutor.
– Det säjs att hiv är knarkarnas och de homosexuellas sjukdom, vilket inte stämmer. Många är också rädda för att bli stigmatiserade redan om de går till ett hivtest. Det är verkligen idiotiskt att folk blir utan vård på grund av det. Hiv är en sjukdom bland alla andra.
Mera information
Janne Antin skulle gärna se att det informerades ännu mera om hiv men speciellt i skolorna tycker han att ämnet borde tas upp oftare. Även han anser att det inte informeras lika mycket om sjukdomen som det gjordes för 5–10 år sedan.
– Information borde finnas mera överallt. Speciellt barn och ungdomar behöver få veta om riskerna, de är trots allt vår framtid. Själv har jag planer på en kampanj tillsammans med bland annat Röda Korset, men det vet jag mera om på hösten.
FN:s aidsprogram har satt som mål att det år 2030 ska finnas endast 200 000 smittfall per år. Enligt Brummer-Korvenkontio vore det viktigt att öka budgeten för kampen mot hiv och aids, men han medger att det kan vara besvärligt med tanke på det ekonomiska läget i världen. Förra året användes 20 miljarder US-dollar för att bekämpa hiv och aids i utvecklingsländer. För att uppnå målet beräknar man att det behövs 11 miljarder dollar mera årligen.
– Man borde nu smida medan järnet är varmt och satsa på att förebygga aids och hiv. På det viset skulle man spara pengar i det långa loppet. Sedan då endast ett par hundratusen insjuknar årligen skulle sjukvårdskostnaderna nämligen minska rejält.