Mer universitet i gymnasiet
Skapa en starkare koppling mellan gymnasier och universitet, önskar lärarfacket. Speciellt vill man komma åt superbegåvningarna och de som redan har sin studieinriktning klar för sig.
Universitetsstudier redan i gymnasiet låter inte alls som en dålig idé, säger Mikaela Ranta, 16, som i höst inleder sitt andra år vid Brändö gymnasium i Helsingfors. Hon funderar på att studera juridik efter gymnasiet och skulle gärna pröva på någon juridikkurs redan nu.
– Det skulle vara helt super! Då skulle man kunna se hur det riktigt är på universitetet, studierna där är ändå annorlunda än i gymnasiet, säger Ranta.
De flesta av hennes gymnasiekompisar har ingen aning om vad de vill studera. Ranta önskar att man redan före det sista gymnasieåret kunde göra studiebesök till olika högskolor.
Lärarförbundet OAJ:s förslag går ut på att de som har en klar bild av sina kommande studier ska kunna söka in till särskilda gymnasier eller linjer. Universiteten skulle till och med kunna grunda egna gymnasier på sina campusområden. Då skulle gymnasiet vara mer relevant också för toppbegåvningar.
– Gymnasiets position som en läroanstalt som leder till högskolestudier borde göras klarare och starkare, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Luukkainen säger att den nya typen av gymnasiestudier kunde fungera efter samma princip som de nuvarande specialiseringsgymnasierna. De nya gymnasierna kunde till exempel vara tio stycken runtom i landet och vara tillgängliga för alla, oberoende av om man bor på en universitetsort eller inte.
Universitetsstäder gynnas
På svenskspråkigt håll är eleverna färre och avstånden längre – förslaget skulle därför vara aningen svårare att genomföra, men inte omöjligt.
– Det är klart att städerna med ett svenskspråkigt universitet är i en bättre position, men förstås kan man också tänka sig att universitetslärarna kommer till gymnasierna och undervisar där, säger Bob Karlsson som är direktör för svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen.
En tanke är också att undervisningen delvis kunde ordnas med nätkurser på mindre orter där det inte finns universitet.
Förslaget är helt klart värt att undersökas och prövas i liten skala, säger Bob Karlsson. Även Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL, säger att det vore bra om ungdomar med specialintressen tidigt kunde få rikta in sig på ämnen som de är intresserade av.
– Man måste också komma ihåg den stora massan som inte har livet utstakat och inte vet vad den vill bli, säger Holmlund, och påminner om att gymnasiet därför bör bevara sin allmänbildande karaktär.
Ministern positiv
Bakom förslaget ligger en vilja att snabbare slussa ut ungdomar i arbetslivet. Det är också målet för ett av regeringens 26 spetsprojekt. Projekten tillkännagavs i slutet av maj men därefter har det varit tystare kring dem. Nu jobbar Undervisningsministeriet på förslag på konkreta åtgärder.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) kallar gymnasieförslaget "uppiggande" och säger att det bör övervägas.
– Att intensifiera samarbetet mellan andra och tredje stadiets utbildning kunde också vara ett sätt att underlätta ungdomarnas beslut och minska antalet mellanår, säger Grahn-Laasonen.
Regeringens spetsprojekt ska delvis kompensera för de nedskärningar på 600 miljoner euro i utbildningen som regeringen planerar för de följande fyra åren. Sammanlagt satsar regeringen 1,6 miljarder på spetsprojekten varav en del tillfaller utbildningssidan.