"Finlands EU-linje har blivit självisk"
Finlands EU-politik har förändrats – viktigast verkar nu vara att bevaka de egna intressena, säger EU-kännaren Esko Antola. Tidigare fanns ingen Greklandskris att ta ställning till, kontrar Anneli Jäätteenmäki.
Det är under de tio senaste åren som förändringen i Finlands EU-linje har skett. Nu ses EU allt mer ur en nationell synvinkel och Finland bevakar framför allt sina egna intressen, säger Esko Antola, tidigare professor i EU-studier vid Åbo universitet.
– EU-linjen har småningom gått över till att betona själviskhet.
Efter EU-inträdet 1995 var tonen en annan. Då valde Finland den traditionella linjen för små länder och betonade de starka institutionernas roll inom EU. Tanken är att de stora medlemsländerna inte blir lika dominerande med en stark kommission och lika regler för alla länder.
Nu har Finland blivit en aktör som starkast tar ställning till ärenden som berör landet självt – som svaveldirektiv och bioekonomi – och håller en lägre profil i de stora principiella frågorna, säger också EU-parlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml).
– Men vem vill höra på någon annans bekymmer om man bara är aktiv då det gäller de egna intressena?
Vanhanens regering vände
Centerns EU-parlamentariker Anneli Jäätteenmäki är av en helt motsatt åsikt. Det är inte Finlands EU-linje som har förändrats, utan de frågor EU handskas med.
– För tio år sedan var situationen en helt annan: Det fanns ingen kris och inget land stöddes ekonomiskt, säger Jäätteenmäki, som är vice ordförande i EU-parlamentet.
– Om man för tio år sedan hade talat om Grekland på det här sättet är jag inte alls säker på att linjen hade varit en annan.
Men Esko Antola som just nu skriver en bok om Finlands EU-politik står fast vid att landet nu allt starkare främjar de egna intressena. Vändpunkten var Matti Vanhanens (C) regeringar från 2003 framåt. EU-kritiska Sannfinländarnas ökade väljarstöd har förstärkt linjen ytterligare.
Samtidigt är Finland inte det enda EU-landet med liknande tendenser. De populistiska partierna runtom Europa har dragit i framför allt invandrings- och EU-kritiska strängar.
– Tidigare sågs EU som ett stort gemensamt projekt men nu är det främst pengarna som förenar. Alla vill vara noga med Grekland så att penningpolitiken inte blir lidande, säger Esko Antola.
Kortsiktig politik
Anneli Jäätteenmäki säger att det den senaste tiden hörts allt fler kritiska röster mot stödet till Grekland från olika länders parlamentariker i hennes parlamentsgrupp Alde.
– Folk är trötta på situationen och det är ekonomiskt knappt också i de egna länderna. Då måste man överväga hur pengarna används. Jag tycker inte att det här ska ses som att Finland är helt annorlunda.
Men enligt Sirpa Pietikäinen är Finlands EU-politik ett symtom på att man inte ser helhetsbilden.
– Vi borde komma ihåg principen, om det går dåligt för alla så går det dåligt för oss. Jag tycker inte att man ser till helhetens bästa utan snarare tänker på ett kortsiktigt eget intresse.
Esko Antola menar att idén om en gemenskap har försvagats i EU. Nu borde Finland fundera på vad vi vill av EU och vilket slags union vi vill ha.
– Om vi vill ha stabilitet och välbefinnande borde vi ha en syn på hurudant EU ska vara för att främja de målen.