Fennovoimas svenska ägare i motvind
Svenska ståljätten SSAB äger via Ruukki en del av Fennovoima och kritiseras nu av miljörörelsen. Också svenska staten är delägare trots att regeringen vill avveckla kärnkraften i landet.
Sedan tidigare har det funnits ett starkt lokalt motstånd mot Fennovoimas planer i Skellefteå på andra sidan Bottniska viken, men nu börjar också det nationella motståndet växa. Stålkoncernen SSAB äger via finska Ruukki tre procent av Fennovoima. SSAB borde investera i förnybar energi i stället för kärnkraft, anser miljöorganisationen Greenpeace.
– De verkar anse att man inte har något annat ansvar när man finansierar ett kärnkraftsprojekt än att säkra elförsörjningen. Men det handlar också om verksamheten i sig och vilken påverkan det har på samhället, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.
År 2012 fick Skellefteå Kraft erbjudandet att gå med i Fennovoima-projektet, men kommunstyrelsen sade nej. Skellefteå ligger bara 150 kilometer från Pyhäjoki där kraftverket är tänkt att stå färdigt 2024.
Jacobson kallar Fennovoimas nya kroatiska delägare tvivelaktig och säger att kopplingarna till Ryssland verkar starka. Det ryska inflytandet i Fennovoima är redan i nuläget märkbart då det statliga kärnindustribolaget Rosatom äger 34 procent av Fennovoima och ska leverera själva kraftverket och dess uranbränsle.
– Rosatom är ett företag som inte har behov av ekonomisk vinst i ett sådant här projekt utan det är politiska och strategiska investeringar som det gör, säger Jacobson.
SSAB väntar och ser
På SSAB säger kommunikationschefen Taina Kyllönen att det centrala är att säkra en långsiktig och stabil elförsörjning. Ruukkis andel av det färdiga kraftverkets elproduktion är cirka 40 MW vilket behövs för de energiglupska stålverken i Brahestad och Tavastehus.
Står ni fortfarande bakom projektet trots misstankarna om rysk inblandning som funnits i medierna den senaste tiden?
– Vi låter Kraftaktiebolaget SF och ministern och myndigheterna hantera den här ägarstrukturen. Vi har ingen avsikt att hoppa av men inte heller att höja vår andel, säger Kyllönen.
Hur ser ni på att projektet kan öka det ryska inflytandet över den nordiska energiproduktionen?
– Vi har ingen speciell åsikt om det, Finland köper ju hela tiden el från Sverige och Ryssland.
Vilka tankar väcker debatten om Migrit Solarna?
– Förstås följer vi diskussionen men vi väntar nu på vad ministeriet säger och vad resultatet av analysen är.
- Fennovoima lämnade på måndagen in sin tilläggsutredning om ägarandelen i bolaget till Arbets- och näringsministeriet. Ett krav för att statsrådet ska bevilja bygglov är att minst 60 procent av bolaget ägs av företag från EU- eller EES-länderna.
- Utredningen gäller den kroatiska delägaren Migrit Solarna Energija. Personerna bakom bolaget har kopplats till ryska företag och banker.
- Fennovoima har begärt att utredningen hemligstämplas eftersom den innehåller personuppgifter och affärshemligheter. Arbets- och näringsministeriet utreder nu vilka delar som kan offentliggöras. I princip är myndighetshandlingar offentliga.
- Europaparlamentariker Heidi Hautala (Gröna) och flera andra har begärt att få ut handlingarna.
Sverige avvecklar
Den svenska staten är via det statliga gruvbolaget LKAB en av de största delägarna i SSAB med 3,8 procent av rösterna och 2,2 procent av kapitalet.
– Ansvaret för ståljättens finsk-ryska kärnkraftsplaner faller därför även på statsmakterna och det är hög tid att projektet börjar diskuteras även på en politisk nivå, skrev Linda Burenius Magnusson från organisationen 100 % Förnybart nyligen i en debattartikel i Aftonbladet.
Det är den socialdemokratiska närings- och innovationsministern Mikael Damberg som ansvarar för bolag med statligt ägande. Hans pressekreterare tackar dock nej till en intervju och hänvisar till att tala med bolagen.
SSAB:s satsning infaller samtidigt som Sverige håller på att avveckla kärnkraften i landet. Stefan Löfvens (S) regering som tillträdde i fjol lovade att kärnkraften ska "bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader", vilket i praktiken redan har skett genom att skatterna för kärnkraften höjdes. I våras kom sedan beskedet att två reaktorer i Ringhals och en i Oskarshamn stängs i förtid.
År 2014 stod kärnkraften för 41 procent av elproduktionen i Sverige. I Finland var andelen något mindre, 35 procent.