Varje droppe modersmjölk guld värd
Katarina Ekman är fyrabarnsmamma och har under amningstiden alltid haft rikligt med bröstmjölk. Sedan hennes äldsta dotter föddes har hon sammanlagt donerat 167,8 kilo mjölk. Den mängden räcker till ungefär 10 000 nyfödda spädbarn. – Många donerar blod, jag donerar mjölk. Det är min grej, säger Ekman.
Hemma hos familjen Ekman är det fullt ståhej. De äldsta barnen Ronja, sex år, och Wilhelm, fyra år, springer ute på gården tillsammans med moster Nanna medan mamma Katarina Ekman ammar sina åtta månader gamla identiska tvillingdöttrar, Victoria och Felicia, på soffan i vardagsrummet. Mjölk finns så det räcker, också åt andra än hennes egna barn.
Katarina Ekman har nämligen donerat bort en stor del av sin bröstmjölk.
"Pumpa inte för mycket"
När Ekmans första barn föddes tre veckor för tidigt på Kvinnokliniken fick hon i början donerad mjölk.
– Sjuksköterskorna frågade om det var okej att ge donerad mjölk då Ronja var så liten och min mjölk ännu inte stigit. Klart att det var okej, berättar Ekman.
Redan från början pumpade Ekman med tre timmars mellanrum så att mjölken skulle stiga. Genom att pumpa upp mjölk med hjälp av en bröstpump kan mjölkproduktionen stimuleras så att modern kan börja amma sitt prematura barn så fort som möjligt.
– En sjuksköterska varnade mig en gång för att pumpa för mycket. Du får för mycket mjölk, sa hon. Varför kunde hon inte i stället berätta att jag faktiskt också kan donera det som blir över, säger Ekman.
I början matade Ekman Ronja med flaska eftersom Ronja var så liten att hon inte orkade dricka. Samma process har Ekman fått gå igenom med sju veckor för tidigt födda tvillingdöttrarna. Under spädbarnstiden blev det mycket pumpande och till slut hade Ekman så mycket mjölk i frysen att hon inte visste vad hon skulle göra med den.
– Jag såg några lappar i Kvinnokliniken, men hade jag inte haft ett intresse redan från början hade jag nog inte hittat möjligheten så lätt, säger Ekman.
Ekman har sedan dess donerat en stor del av sin bröstmjölk under amningstiden av alla sina fyra barn. Gränsen för att donera går vid åtta månader efter förlossningen och för några veckor sedan donerade Ekman för sista gången.
Donatorer behövs
Bröstmjölksdonationerna sköts via modersmjölkcentralen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Enligt näringschef Riitta Häme är donatorerna för tillfället 25.
– Mängden donatorer vi har haft har varit riktigt lämplig. Förstås finns det konstant ett behov av mera modersmjölk men vi har klarat oss bra som det varit nu, säger Häme.
Ett nyfött spädbarns magsäck rymmer 5–10 ml modersmjölk. Äldre babyer som kommer in för till exempel operation behöver i sin tur större mängder.
Det har diskuterats om äkta modersmjölk är bättre näring än den producerade ersättningen. Häme betonar att påståendet inte grundar sig på vetenskapliga bevis men att många har personliga erfarenheter av att äkta modersmjölk bättre skulle motsvara spädbarnets behov.
– Det är mest en åsiktsfråga. Också en del av de goda egenskaperna i modersmjölken försvinner vid pastöriseringen så den kan inte heller ses som perfekt ersättning för näringen barnet får då modern ammar, säger Häme.
Tidskrävande men givande
För att få donera bröstmjölk måste donatorn gå på blodprov och bli testad för till exempel könssjukdomar. Donatorn får heller inte röka eller ha medicinering och hon måste ha gått på graviditetskontroll under graviditeten. Modersmjölken testas på bakterier och en god hygien är också en viktig del av själva donationen. Katarina Ekman vet att all desinficering och noggrannhet i processen tar tid och kräver engagemang.
– Det känns ibland jobbigt att det tar så mycket tid. Händer och bröst måste tvättas noggrant, redskapen ska desinficeras och efter pumpningen ska mjölken så fort som möjligt in i frysen. Dessutom tar varje pumpning ungefär 45 minuter, förklarar Ekman.
Själv tycker hon ändå att resultatet nog är värt allt jobb. Genom åren har Ekman sammanlagt donerat 167,8 kilo mjölk.
– Tack vare dagens teknik kan spädbarn födda vid 23:e graviditetsveckan överleva. Den donerade mjölken kan för dem vara livsviktig. Hastigt räknat kan min mjölk ha hjälpt till och med 10 000 barn. Det känns fint, säger Ekman.
Mera stöd behövs
Ekman tycker att sjukhusen bättre kunde stöda nyblivna mammor i amningsfrågor.
– Ingen på sjukhuset berättade någonting om donation som ett alternativ. Jag har tagit reda på allting själv.
Ekman anser också att sjukvårdspersonalen kunde bli bättre på att med en positiv attityd hjälpa och stöda den nyblivna mamman med amningen.
– I stället för att genast ge barnet ersättning om amningen inte löper kunde sköterskorna tillsammans med mamman öva och bekanta sig med amningen ordentligt, säger Ekman.
För sitt jobb får donatorerna en ersättning på 17 euro för varje kilo donerad mjölk. Samtidigt måste donatorn ändå betala hyra för bröstpumpen, 27,12 euro i månaden. Ekman tror att flera kunde bli intresserade av att donera om det inte skulle orsaka kostnader för donatorn själv.
– Jag har hört att pumpen är gratis i till exempel Tammerfors. Jag kan tänka mig att det kunde motivera människor att donera mer om de inte behövde betala för pumpen, säger Ekman.
Ekman bloggar om sina erfarenheter och hoppas genom det nå ut till flera mammor som funderar på att donera.
Korrigering 21:09 – Orsaken av bröstpumpning har förtydligats genom att tillägga att modern genom att pumpa upp mjölk med hjälp av en bröstpump kan stimulera mjölkproduktionen så att hon kan börja amma sitt prematura barn så fort som möjligt.