Stubb: Vi har gjort vad vi kan
Det är Grekland självt som kört in sig i ett hörn, säger finansminister Alexander Stubb.– Inom eurogruppen har vi gjort vad vi kan för att hitta en lösning.
Efter den grekiska regeringens beslut att låta folket rösta om långivarnas krispaket, finns inte längre några förutsättningar för fortsatta förhandlingar. Det säger finansminister Alexander Stubb (Saml).
– Situationen är beklaglig. I fem månader har vi försökt hitta en lösning för hur vi ska kunna betala ut slutdelen i det grekiska stödprogrammets andra etapp. Det är Grekland självt som kört sig in i det här hörnet. Inom eurogruppen har vi gjort vad vi kan för att hitta en lösning, säger Stubb.
I dag vid midnatt upphör långivarnas, den så kallade Trojkans, stödprogram till Grekland. Samtidigt förfaller en betalning på 1,5 miljarder euro från Grekland till Internationella valutafonden IMF – pengar som Grekland av allt att döma inte har.
Stubb säger att huvuduppgifterna nu blir att hjälpa de grekiska medborgarna i en svår situation, samt att garantera stabilitet på finansmarknaden för att hindra att krisen sprider sig. På den punkten är euroområdet bättre rustat i dag än för tre år sedan, tack vare bankunionen och olika krishanteringsinstrument.
– Jag vill betona att Grekland inte håller på att lämna euron. Vi gör fortsättningsvis allt vi kan för att Grekland ska förbli en del av euroområdet.
Stubb påpekar vidare att Finlands ansvar inte ökar i och med den uppkomna situationen. Han säger att Finlands regering har beredskap att snabbt reagera på vad som eventuellt händer under veckans lopp, till exempel om det behövs ett extra eurogruppsmöte. Men i det här skedet är inga fler möten planerade, nästa avgörande händelse är folkomröstningen på söndag.
Besvikelse
Greklands ekonomiska utveckling efter att det nya regeringen tillträdde i januari har varit en besvikelse. I slutet på fjolåret växte ekonomin och alla ekonomiska indikatorer pekade uppåt. I december diskuterades till och med att Grekland eventuellt kunde få lån på marknaden igen.
– Om Grekland bara hade fortsatt den valda vägen skulle situationen ha varit en helt annan i dag, säger statsminister Juha Sipilä (C).
Enligt Sipilä påverkar läget i Grekland inte räntorna på de finska statslånen, och vad gäller vår framtida tillväxt säger han att den i första hand beror på oss själva. Alexander Stubb tror inte att situationen i Grekland får några omedelbara effekter på Finlands tillväxt, men säger att också vi kan påverkas om osäkerheten blir långvarig.
– Vi måste vara ärliga: Grekland kommer inte att klara sig utan utomstående hjälp. I vilken form och när återstår att se. Det handlar om att upprätthålla samhällets basfunktioner som pensions- och lönebetalningar.
I förhandlingarna med Grekland har långivarna förespråkat reformer som privatisering och sänkning av pensionerna.
– Den grekiska regeringen ville ha skuldnedskrivningar, men övriga 18 euroländer var eniga om att Grekland måste genomföra överenskomna åtgärder för att den sista delen i stödprogrammet ska verkställas. Vi hade en överenskommelse med Grekland redan den 20 februari och sedan dess har landet haft tid på sig att verkställa åtgärderna. Av allt att döma saknades den politiska viljan, säger Stubb.
Ingen panik
Folkomröstningen på söndag har väckt många frågor – vad är det grekerna röstar om och hur ska man tolka resultatet? Inte heller Stubb har några klara svar.
– Röstar grekerna om uppgörelsen från 20 februari eller om förslaget från ECB, EU-kommissionen och IMF? Och vilken är den juridiska och politiska betydelsen av resultatet? Här är situationen något förvirrad, säger Stubb.
De europeiska aktiebörserna föll omkring 2 procent i går efter veckoslutets utveckling. Ändå var marknadens reaktion svagare än många hade befarat.
– Det är nervöst, men någon panik som skulle kräva en insats från ECB har inte uppstått. Det signalerar att marknaden inte ser Grekland som ett systemhot, säger Nordeas chefsstrateg Jan von Gerich.
Han tror dock att volatiliteten (svängningarna) på aktiemarknaden är hög hela veckan.
Slut på förtroende
Enligt von Gerich betyder ett "nej" i söndagens folkomröstning sannolikt att Grekland lämnar euron, även om inte ens det är säkert.
– Vid ett "ja" kunde ett sannolikt scenario vara att landet måste få en ny regering som kan förhandla med trojkan. Nu är förtroendet slut.
En vanlig uppfattning har varit att ett grekiskt utträde ur euron innebär ett stort bakslag för den gemensamma valutan. von Gerich tror tvärtom att ett "Grexit" kan betyda en nystart för euron där de länder som är kvar stärker samarbetet för att signalera att Grekland var ett undantag.
– När andra länder ser hur det går för Grekland efter ett eventuellt utträde ur euron, vill de knappast följa landets exempel. Det kan få dem att aktivare än tidigare reformera sina ekonomier, säger von Gerich.