Analys: Grekerna känner sig förvirrade
HBL:s medarbetare i Aten, Marie Mauzy, analyserar rävsaxen som Grekland befinner sig i efter lördagens hårda beslut om att euroländernas stödprogram till Grekland avslutas.
Efter fem år av ekonomisk kris är grekerna luttrade. De har stått ut med lönesänkningar, höjda skatter, nya skatter, demonstrationer och upplopp. De har rättat mun efter matsäck, de har gillat läget, de har skurit ner och de har ändrat sina konsumtionsmönster. De har anpassat sig, fogat sig, funnit sig men inte alltid samtyckt.
Många har förlorat sina jobb eller tvingats stänga sina företag. I Aten har hundratals affärer stängt och uteliggarna blir allt fler.
Livet har gått vidare, vardagen har lunkat på ända tills på lördagsmorgonen då grekerna vaknade och möttes av den chockerande nyheten om att premiärminister Alexis Tsipras sent under natten utlyst folkomröstning där medborgarna själva ska få ta ställning till långivarnas senaste bud.
Problemet är bara att ingen egentligen förstår vad de röstar för eller emot och vad konsekvenserna blir om man röstar nej.
Att Bryssel dessutom under lördagskvällen har meddelat att stödavtalet inte längre förlängs efter den 30 juni betyder att det inte finns något bud att rösta om. Folket känner sig förvirrade i den nya situationen och litar inte helt på politikernas intentioner.
Politikerna hävdar att detta inte är en fråga om euro eller drachma. Men kritiken i medierna har inte låtit vänta på sig. Det talas om en dold agenda, att Tsipras lägger misslyckandets börda på medborgarnas axlar samt att den extremt snäva tidsramen, redan om en vecka innan folkomröstningen ska ske, inte medger någon tid för folket av sätta sig in i frågan.
De flesta greker vaknade till nyheterna om omröstningen och begav sig direkt till bankomaterna där köerna ringlade långa under lördagen
Efter Alexis Tsipras kungörelse gick många ut till bankomaterna mitt i natten för att ta ut sina pengar. De ville inte riskera att pengarna kunde frysas om valutarestriktioner införs.
Under fredagen hade staten nämligen, precis som utlovat, betalt ut både pensioner och löner till de statligt och kommunalanställda istället för att betala lånen till IMF.
Men de flesta vaknade till nyheterna om omröstningen och begav sig direkt till bankomaterna där köerna ringlade långa. Ilskan och förvirringen över situationen slog dock ibland över i hårda ord. Med pengarna i hand begav sig många till livsmedelsaffärerna där de bunkrade torrvaror och konserver ”för säkerhets skull”.
Likaledes ringlade köerna långa vid bensinmackarna efter ryktet spritts att bensinen skulle ta slut. Men på den centrala shoppinggatan Ermou var det full kommers med helgshoppare som just fått lön och som såg fram emot den efterlängtade semestern om några veckor.
Professorn Lina Louvi försöker att leva som vanligt och inte gripas av hysterin och fylla skåpen med livsmedel.
Lina Louvi är biträdande professor i modern grekisk historia på Pantionuniversitetet i Aten och har just fått sin lön – den lön som under krisens gång minskat med 35 procent. Hon tillhör de greker som av princip inte tar ut sina pengar ”för då faller bankerna ihop och allt blir ännu värre, ” – men hon medger att hon är väldigt orolig och att hon, trots sin akademiska titel inte kan förstå vad konsekvenserna blir om hon röstar ja eller nej i folkomröstningen.
Hon försöker att leva som vanligt och inte gripas av hysterin och fylla skåpen med livsmedel.
En affärsman i 60-årsåldern som vill vara anonym hävdar att långivarnas hårda krav är ett rent politiskt spel och inte ett ekonomiskt problem i botten. Europa vill ha ett regimskifte. Målet är att få bort vänsterregeringen i Grekland. Han tillhör den grupp greker som ser beslutet om en folkomröstning som den enda utvägen i ett trängt läge.
Efter den europeiska centralbankens beslut under söndagen att inte utöka stödet till de grekiska bankerna och ryktet om att bankerna kan stänga under den kommande veckan fortsatte grekerna att ta ut sina pengar i bankomaterna. Men ute i den grekiska övärlden, bland turisterna som just anlänt från nordliga länder, är stämningen lugn. En hotellägare berättar att några turister tagit ut lite extra pengar och en nyanländ familj insisterade att få betala redan i dag ” så att vi gör rätt för oss och vi är säkra på att ni har pengar om allt brakar samman”.
Hotellet har varken fått några avbokningar eller oroliga mejl. I stället är det en mer handfast händelse som är mest oroande i semesterparadiset just nu – den stora båtstrejken som inleds på tisdag.