Tortyroffer vårdas med knappa resurser
I Finland finns tusentals människor som blivit utsatta för tortyr. En del av dem får vård på Diakonissanstaltens rehabiliteringscenter i Helsingfors, men behovet är klart större.
Eftersom upp till en tredjedel av de 3 000–4 000 personer som varje år söker asyl i Finland uppskattas ha blivit utsatta för tortyr finns tusentals tortyroffer i landet. De 167 tortyroffer som i fjol fick vård på Diakonissanstaltens rehabiliteringscenter i Vallgård är alltså lyckligt lottade.
– Resurserna motsvarar inte alls behovet, inte på långt när, säger Lotta Carlsson som arbetar som fysioterapeut på centret.
Hon och centrets psykoterapeut Annele Lindeqvist berättar att antalet patienter i år kommer att vara mindre än i fjol eftersom resurserna har minskat. Finansieringen kommer från penningautomatföreningen RAY och Diakonissanstalten. För patienterna kostar rehabiliteringen ingenting.
Gemensamt för patienterna är att de kommer från konfliktdrabbade länder som Irak, Kongo och Afghanistan. Kring 70 procent är män. Många har varit politiskt aktiva eller hör till en särskild folkgrupp. Alla har blivit utsatta för någon typ av tortyr som utförts av en stat eller en motsvarande instans.
– Om det är oroligheter någonstans i världen syns det här med något års fördröjning, säger Lotta Carlsson.
De som vårdas är främst personer som redan beviljats uppehållstillstånd eller asyl i Finland. En asylsökande kan tas in för en undersökningsperiod men någon egentlig vård eller terapi inleds inte, eftersom risken finns att personen inte får stanna i Finland.
- I dag uppmärksammas världens tortyroffer genom den internationella dagen mot tortyr.
- Tortyroffren i Finland vårdas bland annat på psykiatriska polikliniker och på Diakonissanstaltens två rehabiliteringscenter i Helsingfors och Uleåborg.
- Centret för rehabilitering av tortyroffer i Helsingfors grundades 1993. De 7 experterna på psykisk och fysisk vård av tortyroffer jobbar tre dagar i veckan för att inte belastningen ska bli för stor.
- Också barn och unga som torterats eller haft familjemedlemmar som torterats har tidigare vårdats på centret i Helsingfors. Nu söker man ny finansiering för ett nytt projekt.
- Av de 167 patienterna år 2014 var 17 procent asylsökande. Irak, Iran, Kongo, Turkiet och Ryssland var patienternas vanligaste ursprungsländer.
Psykiska ärr
Tortyr kan lämna djupa trauman som kräver åratal av behandling och terapi. En del patienter har besökt centret i tio år. Den vanligaste behandlingstiden är 2–6 år och i den ingår både fysisk och psykisk vård.
Att tortyroffren kan bära med sig djupa trauman gör det extra svårt att komma tillrätta i det främmande finländska samhället. De fysiska menen kan till exempel utesluta vissa yrken.
– En väldigt vanlig fysisk tortyrmetod är att man slår offrets fotbottnar. Om de är sönderslagna går det inte att arbeta med yrken där man står eller går, på grund av kroniska smärttillstånd, säger Carlsson.
De kanske svåraste traumana är ändå de psykiska. Sömnproblem, koncentrationssvårigheter och sociala rädslor är symtom som rehabiliteringen försöker åtgärda.
Att behandlingen fungerar märker rehabiliterarna främst indirekt.
– Plötsligt kanske de får behålla ett jobb som de kanske inte fått förut eller så kan de ge mer stöd åt sina barn.
Hamnar i Finland
Carlsson och Lindeqvist säger att det finns stora brister i hur Finland behandlar asylsökande som utsatts för tortyr.
– Asylsökande blir inte undersökta som de enligt internationella kriterier borde bli, det sker inte i Finland.
Till exempel har asylsökande sällan möjlighet att bli undersökta av specialistläkare eller tandläkare.
För de två terapeuterna är tortyroffren en del av vardagen. De har därför ett speciellt perspektiv på debatten om invandring. De människor som tortyroffercentret handskas med har definitivt inte kommit till Finland för att njuta av sociala förmåner, vilket invandrare anklagas för av en del finländare.
– Knappast tänker någon på att de inte kan återvända till landet de kommer ifrån, för de kan bli dödade, säger Carlsson.
– Få har önskat att komma hit, de flesta har bara hamnat här, säger Lindeqvist.
Det är bara toppen av isberget som centret i Helsingfors handskas med. Mörkertalet är stort, för många av de tortyroffren som bor i Finland kommer aldrig att berätta om saken för utomstående. Diakonissanstaltens utredning visar också att en tredjedel av tortyroffren i Finland blir utan rätt sorts vård.