Sämre svensk service kan leda till hjärnflykt
Finland förlorar hela tiden högtutbildade svensk- och tvåspråkiga personer till Sverige.
Kompetensflykten har avmattats, men det finns en risk att den kan öka om den nya regeringens politik blir kärv eller den svenska servicen försämras, säger tankesmedjan Magmas nya utredningsansvariga Kaisa Kepsu-Lescelius som ska doktorera om finlandssvenska flyttningsrörelser.
– Bland personer från tvåspråkiga familjer är det inte lika vanligt att flytta till Sverige som bland personer från svenskspråkiga familjer, säger Kepsu-Lescelius som börjar på sitt nya jobb på Magma i början av september.
Hon skulle gärna säga att hon är hoppfull om svenskans ställning i Finland, men att dagens samhällsklimat och den nya regeringen väcker en viss oro.
– Det är många frågor som väcks i och med den nya regeringen som nu blir relevanta att se på. På Magma har vi en väldigt viktig roll i att analysera och utreda hur det svenska och tvåspråkigheten kan tryggas, i fall till exempel obligatoriet för skolsvenskan faller bort.
Kepsu-Lescelius jobbar nu som projektledare på Hanaholmen, kulturcentret för Sverige och Finland. Före det har hon varit projektforskare och lektor vid Helsingfors universitet. Sitt huvudämne kulturgeografi beskriver hon som en bred disciplin. Det omfattar till exempel politisk geografi och hon räknar sig som samhällsvetare, inte naturvetare.
– Jag är väldigt samhällsintresserad.
Vill se mer av Svenskfinland
Kepsu-Lescelius kommer från en tvåspråkig familj. Hennes pappa är finskspråkig och hennes mamma kommer från Skåne. Själv är hon uppvuxen i Botby i Helsingfors och i Alberga i Esbo. Samhällsintresset väcktes av hennes pappa som var lärare och som fortfarande sysslar med forskning. Men också av lärarna i skolan – särskilt den i biologi och geografi – som uppmanade eleverna att följa med olika händelseförlopp i tidningarna.
Svenskfinlands flyttningsexpert provade under studietiden på en mängd stadsdelar i Helsingfors, men har också bott i Kalifornien, Baskien och Sverige. Nu bor hon i Hauho nära Tavastehus där hennes man tagit över ett turismföretag.
Hur väl känner du till Svenskfinland?
– Akademiskt känner jag Svenskfinland till en viss del. Jag har inte släkt i olika delar av Svenskfinland, men jag har rest till Jakobstad, Vasa och Kristinestad. Jag hoppas få se mer av det. Det blir en utmaning att ta i beaktande hela Svenskfinland de olika varieteter av finlandssvenskar det finns.