"Planerna låter oroväckande"
I huvudstadsregionens daghem är utrymmesbrist och en hektisk miljö redan existerande faktum. Regeringens planer på att bland annat begränsa den subjektiva dagvården samt öka antalet barn på den enskilda vuxnas ansvar väcker oro bland dagvårdspersonalen.
I daghemmet Elka i Munksnäs fyller prat och skratt rummen vid mellanmålstid. Stämningen är lugn och trevlig trots att barnen är många. I det relativt stora daghemmet med fem olika grupper finns det ännu plats för alla barn att synas och höras, men hur framtiden ser ut efter regeringens sparåtgärder oroar personalen.
– Just nu är proportionerna i grupperna sju stycken över treåriga barn per vuxen. Det har känts lämpligt, säger barnträdgårdslärare Johanna Andersson.
Regeringen vill öka antalet barn i grupper för 3–5-åringar och tre vuxna till 24 i stället för det nuvarande 21. Både Andersson och specialbarnträdgårdsläraren Saara Sirén tror att en sådan ökning skulle påverka stämningen och barnens trivsel.
– För barnen motsvarar en dagisdag en arbetsdag. Det är socialt krävande med mycket diskussioner och gemensamma aktiviteter. Dagarna blir tyngre för barnen om grupperna är för stora, säger Sirén.
I daghemmet Elka arbetar dagvårdspersonalen utifrån den så kallade "Med barnaögon"-modellen. I praktiken innebär det att barnen har en egenvårdare som ska se och skapa en personlig relation till barnen genom mycket smågruppsverksamhet.
– Vår uppgift är att se de individuella barnen och ta deras personliga behov i beaktande, säger Sirén.
Halvdagsbarn räknas också
Regeringens plan om att begränsa den subjektiva dagvården skulle öka antalet så kallade halvdagsbarn i dagvården. Byråkratiskt räknas ett halvdagsbarn i systemet som ett halvt barn. Det betyder i praktiken att mängden barn i grupperna under en viss tidpunkt kan stiga över det maximala.
– Då det talas om halvdagsbarn är ju sanningen att de alla är förmiddagsbarn. Det delar sig inte jämnt utan alla är här samtidigt ändå, säger Andersson.
Sirén är orolig över att det ökande antalet barn påverkar det individuella arbetet med barnen.
– Den nuvarande arbetsmodellen uppfylls nödvändigtvis inte om barnen blir flera. Det går inte att jämt hinna se och uppmärksamma alla i sin grupp, säger Sirén.
Enligt regeringens plan ökar inte personalen trots att antalet barn ökar. Också utrymmena förblir desamma fast barnen är fler. Sirén upplever att det ibland är trångt redan som det är.
– Man önskar ju att barnen hade möjlighet att umgås också på tumanhand med varandra, leka i fred och få lite eget utrymme. Nu är det ganska svårt att organisera fast vi försöker utnyttja varje vrå, säger hon.
Utbildningen oroar
En av de planerade sparåtgärderna är att minska kraven på personalens utbildning inom dagvården. Förslaget väcker oro hos barnträdgårdslärarna.
– Den här planen låter oroväckande. Utbildad personal behövs definitivt, säger Sirén.
Andersson instämmer. De båda poängterar att fast en människa är hur bra som helst med barn betyder det inte att det är allt som behövs för att arbeta inom dagvården.
– En teoretisk bakgrund måste också finnas. Man måste förstå pedagogiken och kunna tackla utmaningarna i vardagen. Dessutom måste verksamheten byggas upp enligt pedagogisk fostran, säger Sirén.